Schema
och logg vecka 32, 2006
Kulturkompaniet Kronor & Nycklar
Tid |
Måndag 7/8 |
Tisdag 8/8 |
Onsdag 9/8 |
Torsdag 10/8 |
Fredag 11/8 |
Lördag 12/8 |
Söndag 13/8 |
Tid |
08.00 |
08.00: Frukost |
08.00: Frukost |
08.00: Frukost |
08.00: Frukost |
08.00: Frukost |
08.00: Frukost |
05.30: Frukost |
08.00 |
09.00 |
09.30: Work shop Ungdomsläger i Polen - PERKOZ |
09.30: Work shop Ungdomsläger i Polen - PERKOZ |
09.30: Resa till Hitlers varglya - exkursion Ungdomsläger i Polen - PERKOZ |
09.30: Work shop Ungdomsläger I Polen - PERKOZ |
09.30: Work shop Ungdomsläger I Polen - PERKOZ |
09.30: Work shop Ungdomsläger I Polen - PERKOZ |
06.00: Hemresa från Ungdomsläger I Polen - PERKOZ |
09.00 |
10.00 |
10.00 |
|||||||
11.00 |
11.00 |
|||||||
12.00 |
12.00 |
|||||||
13.00 |
13.00 |
|||||||
14.00 |
14.00 |
|||||||
15.00 |
15.00 |
|||||||
16.00 |
16.00 |
|||||||
17.00 |
17.00 |
|||||||
18.00 |
18.00 |
|||||||
19.00 |
|
|
|
|
|
|
|
19.00 |
20.00 |
|
|
|
|
|
|
|
20.00 |
21.00 |
|
|
|
|
|
|
|
21.00 |
22.00 |
|
|
|
|
|
|
|
22.00 |
Måndagen den 7
augusti 2006
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
Ungdomsläger i Polen |
Olika EU-fonder |
PERKOZ - Olsztynek |
Hela dagen |
|||||
Work shop |
||||||||
Infört i arbetsdagboken Lösslägret Igår, söndag fick vi gå till sjuksystern och kolla oss
allihop om vi hade några löss... Fyra, fem fall konstaterades och ett
tjugotal med ägg. Allvarligt!? Ja, det är ju fruktansvärt... i vårt
århundrade. Ett par i vår ryska grupp hade tendenser och fick tvätta håret i
särskilt schampo. Ingen i familjen drabbad. Så har Gert tjurat ner helt och
hållet efter manglingen i natt. Vid detta möte beslutade vi oss för att
försöka vända den negativa trenden och få till stånd en närmare relation
mellan de nationella ungdomsgrupperna. Försöka få med tyskarna och få dem mer
aktiva och inte som nu när de tycks stå utanför. Flera av de unga tyska
deltagarna har inte varit med på en enda work shop eller annan övning. På det
hela taget är det mycket problem med tyskarna. Nya fall av löss och ägg idag, men färre än i går...
Problemet är inte under kontroll! För att få till en större gemenskap mellan de olika
nationsgängen gjorde vi en gemensam övning i matsalen idag. 140 ungdomar
gjorde under min ledning en övning jag skulle vilja kalla ”Båten”
Undertecknad har aldrig praktiserat denna övning förut – men den gick hem.
Noaks ark med flera djurimprovisationer i blandade grupper. Kul och svettigt.
Det gjorde gott! Sen satt jag förmiddagen ut och gjorde traditionella
dramaövningar med de tyska ungdomarna. De fick också chansen att skriva plus
och minus på lägret. Alltså... det här är fina och goa ungdomar. Inget fel på
dem – möjligen då på ledarskapet. Därför är det ingen fart på dem – de har
liksom kollapsat över sig själva. Eftermiddagen ägnades åt ett bluffläkarbesök... Fick
ett intyg på att jag är frisk utan att ha blivit undersökt. Japp, japp –
typiskt för denna organisation. Endast med ett sådant intyg kan lägret
fungera på ett legalt sätt.... Till kvällen åkte hela högen till det jag kallar ”Den
polska cowboy-ladan”. Där blev det till allas
förtjusning mat, hästar, show och disco. Detta var den bästa övningen man kunde
tänka sig för att få ungdomarna samman över nationsgränserna. En fantastisk
kväll – som krönte lille Sven-G:s födelsedag – två månader idag. Hatte Bärtilsson |
||||||||
Länk |
Länk |
Länk |
Länk |
|||||
Tisdagen den 8
augusti 2006
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
||||
Ungdomsläger i Polen |
Olika EU-fonder |
PERKOZ - Olsztynek |
Hela dagen |
||||
Work shop |
|||||||
Utdrag ur arbetsdagboken Läger i Polen Efter tidernas festkväll i går steg jag upp med – låt oss kalla det för
stresshuvudverk... Kanske var det också att jag hade en överenskommelse att
stiga upp sex för att tillsammans med Adam få ett schema till stånd inför de
sista dagarna av lägret. Jodå, vi satte oss mycket riktigt ner prick sex
framför datorn i rum # 3 för en stunds arbete. Ärligt talat till ingen
nytta... för det kommer att knacka fram som det har börjat här; ostyrigt och
otillfredsställande, utan någon riktig ledning, utan kunskap och utan
organisation. Lägret är helt enkelt för stort med sina 140 deltagande
ungdomar. Men de unga är härliga! Ledningsgruppen kass! Under styrgruppsmötet
satt en detroniserad Gert och la sordin över allt och de gulliga polska
damerna fattar ju ingenting alls. Fy fan!... rent ut sagt. Hur som helst börjar även denna tisdag med en gemensam övning där
deltagare från väst till öst var med. Vi var ute på lekplatsen då vädret
äntligen tillät det. Jag ledde några
uppvärmande övningar och sen tog Rinat
S över och körde vad vi kallar ”Irländska par”. Succé. Om inte hela
lägret var samlat så minst 120 ungdomar. Ryssarna har tagit över nu. Nästa steg under dagen var övningar med den polsk-ryska gruppen. Vi
gjorde improvisationer på temat; ”En Dag Under Lägret”. Det blev fyra bra
uppspel som besågs av alla nationernas ungdomar. Mycket givande. Bara en av
grupperna spelade upp något som berörde lössplågan.
Det förundrar mig. Har vi lyckats neutralisera de negativa effekterna av
dessa våra huvudvänner? Det verkar så och det verkar som om vi lyckats vända
den negativa spiralen och kan börja arbeta med större ro. Vi har fått ett
nytt läger sen vår lilla revolution bröt ut natten mellan söndag och måndag. Hatte Bärtilsson |
|||||||
Länk |
Länk |
Länk |
Länk |
||||
Onsdagen den 9 augusti 2006
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
Ungdomsläger i Polen |
Olika EU-fonder |
PERKOZ - Olsztynek |
Hela dagen |
|||||
Exkursion –
Resa till A. Hitlers varglya |
||||||||
Utdrag ur arbetsdagbok Exkursion: Hitlers Varglya... På dagens program stod en tripp till Hitlers
Stafka ”Varglyan”. Bussarna kom mycket riktigt som utlovat klockan nio
(underligt men fantastiskt). Men när det var vår tur att ge oss iväg ville
vår bussen inte starta. Vi kom helt enkelt inte iväg i tid... Efter många
försök av vår polske chaufför – det pratades bland annat om att vi skulle
försöka putta igång bussen – lyckades Yura
Litvin som genom ett under reparera felet. Nu var vi två timmar
försenade. Efter en lång och tröttande resa kom vi fram till
Varglyan. Oj – får man väl säga... Det var mycket större än vad jag
föreställt mig. En stad i armerad betong. Höghusbunkrar. Jag är glad att jag
sett denna ruinhög – för något annat var det inte... samt tämligen igenväxt.
Så går det med stora planer – för stora planer! De grusas... För mig,
med mitt historiska intresse av Europa var denna utflykt guld värd. Nu har
jag egenupplevda bilder när jag läser vidare i historien. Så till Olsztyn för
några timmars jakt på kläder och rekvisita till vår pjäs. En pizza hann också
med att landa i magen. När vi åter skulle åka hem till lägret var bussen
försenad i över en timme... Det känns tryggt när man inte ändrar för mycket i
planeringen. Bussarna har ju varit försenade varenda gång, om de nu kommit
alls... Det är liksom en förbannelse – bussförbannelsen... Styrgruppsmöte med tröttisar
– Natti Putti! Hatte Bärtilsson |
||||||||
Länk |
Länk |
Länk |
Länk |
|||||
Torsdagen den 10 augusti 2006
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||||
Ungdomsläger i Polen |
Olika EU-fonder |
PERKOZ - Olsztynek |
Hela dagen |
|||||||
Work shop |
||||||||||
Ur arbetsdagboken Work shop-läger i Polen Andra delen av Woyzeck med huvudaktörerna. Så
började dagens röra. Tatyana sitter med de övriga medlemmarna i gruppen i
lobbyn och tar fram ett eget manus – ett genialt sådant, enligt egen utsago.
De ser belåtna ut – till min glädje. Hur hålla de sysselsatta på annat vis?
De egna repetitionerna knackade sig fram. Och värre blir det till
kvällsrepetitionerna när hela ensemblen är samlad. Fullständigt kaos. Jag
delar ut ballonger och såpbubblor som ska användas i scenerna mot slutet av
föreställningen. Enda resultatet av detta blir en djävla massa väsen och att
alla sjunker in i djupaste okoncentration. Dessa nattrepetitioner genomfördes
dock Från början till slutet av pjäsen med en massa nya detaljer och idéer.
Sådana här repetitioner brukar sluta i kaos – även med mer rutinerade
skådespelare. I morgon får jag nog köra med berömtaktiken – i kväll var det
en hel del reprimander. Den trötte regissörens ofrånkomliga dilemma. Tatyana med kompani cyklade de 8 km in till
Olsztynek för att handla rekvisita. När gänget kom tillbaka var de väldigt
trötta. Tatyana; ”Jag är inte sjutton längre...” De var slut allihop och
kvällspasset fick flyttas fram en och en dryg halvtimme. Kanske var det det som orsakade det olidliga kaoset...? Men huvudnumret denna dag var den öppna work
shopen. Här följer förutsättningarna för detta arbete. Hela lägret samlades.
En sång (”I feel good...”)
utsågs som alla skulle arbeta efter. Grupperna (de blev sex efter indelning)
skulle jobba fram någon slags performance under eftermiddagen. Dessa sex
delar skulle sen presenteras samtidigt nere vid sjön under de tre minuter som
sången varade. Ett giganthappening. Med min grupp lyckades vi sätta en
tredjedels dans av musiken. Det var svettigt värre men spännande. Vid
presentationen improviserade vi resten av tiden med fridans och i slutet
hoppade vi i plurret och piskade vatten i takt med sluttonerna. Förbaskat
roligt! Alla var nöjda! Bra dag – fem plus! Hatte Bärtilsson |
||||||||||
Länk |
Länk |
Länk |
Länk |
|||||||
Fredagen den 11 augusti 2006
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
Ungdomsläger i Polen |
Olika EU-fonder |
PERKOZ - Olsztynek |
Hela dagen |
|||||
Work shop |
||||||||
Utdrag ur arbetsdagboken Woyzeck-work-shop Vi är så trötta här... Idag beslutade jag mig för att hoppa över
frukosten... för första gången under lägersamlingen här. Fick ett par timmars
extra sömn. Första repetitionspasset med huvudskådespelarna.
Nu gäller det att lära sig sin text! De spelar excellent... i de partier där
texten sitter. Speciellt gäller det vår Woyzeck. Men Rinat bubblar runt med
en totalt oförståelig engelska. De som inte kan engelska (Ira och Yura) är
klarast och tydligast i sina uttal. Under lunchpausen ägnade jag mig åt att pumpa in
självförtroende i Ira. Hon är så rädd att hon inte räcker till... mycket på
grund av att hon tvingas spela på ett språk hon inte behärskar. Gick runt i
lägret med Sven-G och tänkte ut nya idéer. Det är just dessa dagar före en
premiär som jag känner mig bäst tillmods. Totalt uppslukad av arbetet.
Föreställningen formar sig i skallen på mig. Tankfull reflekterar jag inte
över andra människor eller företeelser. Många fråga mig varför jag ser sur
ut. Jag är inte sur – bara helt i en annan värld. Två började eftermiddagspasset med hela
ensemblen. Nu gäller det att få helheten att fungera! Det blir
detaljrepetitioner å in i minsta detalj. Det ser bra ut och saker och ting
faller på plats, växer och fogar sig till en enhet. Vi avslutar passet med en
hel genomgång. Jag bryter in vid väldigt få tillfällen. Tänker; det börjar se
riktigt bra ut. Till kvällen avhåller vi ett genrep – som tyvärr
kollapsar i okoncentration och osäkerhet. Vi knackar och stakar oss igenom
med provpublik – ändå verkar det som om folket som glor sig igenom vårt
spektakel gillar vad de ser. Men jag är inte nöjd. Jag anmodar ytterligare
repetitioner på premiärdagen. Med ytterligare ett par genomgångar kommer det
att bli mer fast och säkert. Det är det vi behöver nu – förutom sömn... Hatte Bärtilsson |
||||||||
Länk |
Länk |
Länk |
Länk |
|||||
Lördagen den 12 augusti 2006
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
||||||||
Ungdomsläger i Polen |
Olika EU-fonder |
PERKOZ - Olsztynek |
Hela dagen |
||||||||
Work shop -
Avslutning |
|||||||||||
Ur arbetsdagboken Slutet på lägret i
Polen – avslutningsspektakel. En kort kommentar så här i slutet av sista dagen här på Perkoz. Vi gjorde
vår Woyzeck på ett enastående sätt. Det blev bra ensembleteater och alla gav
sitt yttersta inför en premiärpublik på c:a 100
personer. Ira var, även om hon oroade sig under repetitionerna, strålande
bra! Flera personer ur publiken sökte upp mig efter föreställningen för att
meddela att de gråtit i slutet. De hade blivit tagna på sängen över den höga
kvalitet som uppspelet höll, att de tappat andan. Tatyana och ungdomarnas
miniföreställning blev också bra. Ett verkligt originellt grepp där de
meddelade sig till publiken med olika textremsor. Kul och fascinerade! I
slutet slängde de pappershjärtan över publiken. Mycket bra jobbat! De hade
gjort lika mycket under ett par dagar som de andra ledarna under två veckor
(vad in i tusan har folk gjort under lägervistelsen?) När alla uppspel var
gjorda blev det ”We Are The World”- avslutning på
scenen. Jag stod där med alla andra och höll Sven-G i mina armar sjungandes
det som blivit synonymt för Perkozlägret. Först
glodde den lille med stora ögon medan fadern grät, sen somnade han...
Avslutningen blev fantastisk på många sätt – kanske känner jag så för att det
gick så bra för våra ryska ungdomar. De var helt enkelt fantastiska lägrettiden igenom. Antecknat söndag – arbetsdagboken Jo, ärligt... Det här var två mycket tröttande veckor. Så intensivt har
jag inte jobbat på länge. Det kan jag offra min signatur på. Mycket för att
det inte var en dag ledigt från ansvar och repetitioner under hela tiden – det
var ju inte meningen heller... men man börjar väl bli gammal. Tur hade vi med vädret i alla fall. Till avslutningen, lördag kväll sken
solen och det var helt vindstilla. Helt enkelt en fantastisk kväll! På
förmiddagen strilade regnet ner men till kvällen sken solen över vår Woyzeck.
Sen blev det grill och sup... Långt in på natten genomfördes en summarisk
utvärdering av lägret. Det blir nog inte tal om att delta fler år om inte det
blir annan ordning – det var vi tämligen överens om. Men den ryska gruppen
fick beröm... och ärligt talat fattar jag inte vad det blivit av det här
lägret om inte vi deltagit. Och jag är nöjd med mitt arbete. Fantastiskt; En tjugofem minuter lång
teaterföreställning från manus till realisation. Tre andra work shops med
mycket gott resultat... mer kan man inte begära! Hatte Bärtilsson |
|||||||||||
Länk |
Länk |
Länk |
Länk |
||||||||
Söndagen den 13 augusti 2006
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
Ungdomsläger i Polen |
Olika EU-fonder |
PERKOZ - Olsztynek |
Hela dagen |
|||||
Hemresa |
||||||||
Ur arbetsdagboken Slut på lägret i Polen Varför inte sluta som allt började. Upp fem för
att stå klar till bussen klockan sex. Men – naturligtvis... inte heller. Vi
fick vänta i nästan två timmar innan bussen dök upp. Som vanligt alltså. Vid avskedet kom tårarna. Vi omfamnade varandra
och hoppades på snart återseende. Sen började återresan. Vi var inte hemma
förrän pass fyra på eftermiddagen – tämligen möra. Borta bra men hemma bäst! Hatte Bärtilsson |
||||||||
Länk |
Länk |
Länk |
Länk |
|||||