Schema och logg vecka 12, 2007

Kulturkompaniet Kronor & Nycklar

 

Tid

Måndag 19/3

Tisdag 20/3

Onsdag 21/3

Torsdag 22/3

Fredag 23/3

Lördag 24/3

Söndag 25/3

Tid

08.00

 

08.00: Arbete på kontoret. (2)

Under den 20 mars måste en ny TACISansökan tas fram. Ansökan måste vara i Moskva senast den 26 mars

08.00: Möta svenskarna i Gdynia – mot Gwardejsk (1)

 

 

 

 

 

08.00

09.00

 

09.00: ”60 År Av Minnen”

(1)

Första filmdagen

 

09.00: ”60 År Av Minnen”

(1)

Andra filmdagen

 

09.00: ”60 År Av Minnen”

(1)

Tredje filmdagen

 

09.00: ”60 År Av Minnen”

(1)

Fjärde filmdagen

 

09.00

10.00

10.00: ”60 År Av Minnen”

(1) Mot K-grad Adjö till gästerna

10.00

11.00

11.00

12.00

12.00

13.00

13.00

14.00

14.00

15.00

 

15.00

16.00

 

16.00

17.00

 

17.00: Middag

18.30 – 20.00:

Möte på Ungdoms-Centret ”60 År Av Minnen” (1)

17.00

18.00

 

18.00: Mot Kaliningrad

Filmförevisning på Svenska Generalkonsulat

18.00

19.00

 

19.00: Personalmöte

19.00: Avskedsfest för de svenska deltagarna (1)

19.00

20.00

 

20.00

21.00

 

03.00: Mot Gdynia (1)

 

 

21.00

22.00

 

 

 

22.00

 

 (1): ”60 år av minnen”. Kaliningrad Oblast fyllde sextio år som rysk region 2006 (tidigare Königsberg, Ostpreussen). Kulturkompaniet Kronor & Nycklar kommer under våren 2007 i samarbete med ”New Generation”, Gwardejsks ungdomsorganisation, att arbeta med en upplevelseutställning på detta tema. Premiär: juni. Projektet involverar också ett ungdomssamarbete mellan Sverige, Polen och Ryssland med teater och film som huvudsakliga verktyg.  

.(2): Allmänna kontorsgöromål. Allt ifrån uppdatering av webbsidor, konstnärligt arbete, översättningar till redovisningar och planeringar.

 

 

 

Måndagen den 19 mars 2007

 

Projekt

Finansiär

Plats

Tid

60 År Av Minnen

Ungdomsstyrelsen

Gwardejsk - Kaliningrad

10.00 – 16.00

Avsked av våra vänner från Polen och Sverige

Klockan tio rullade en armada bestående av fem taxis Gwardejsk – Kaliningrad. Dagarna i Gwardejsk var tillända med fullgott resultat som följd. Nu gällde det bara att lotsa shoppingsugna ungdomar runt i Kaliningrad, utrusta dem med färdkost i form av pizza och vinka av dem. Alla var lättade och på gott humör. Vi hade kommit fram till det resultat vi förväntade oss av detta första internationella möte under arbetet med ”60 År Av Minnen” Projektet har en framtid och fortsättning följer närmast i början av maj. Nu åker alla hem för att preparera sina delar för den föreställning som ska sättas samman i Halmstad.

Eftermiddagen... jo, det fanns planer... men det blev liksom ingenting gjort.

Hatte Bärtilsson

Att göra lista

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

 

Tisdagen den 20 mars 2007

 

Projekt

Finansiär

Plats

Tid

Kontorsgöromål

-

Gwardejsk

08.00 – 23.00

Webbuppdatering – schema och nya TACIS-projektet

Största stöket denna dag var hemsidan som på grund av ett krånglande nät aldrig tycktes bli färdig. Det gjorde att annat fick stå till sidan och hade jag fått göra en omprioritering så hade jag nog gått lös på den svenska filmgruppens schema. De kommer i morgon och jag har ingen som helst aning om vad vi ska hitta på. Det finns en ny EU-ansökan som också ligger och gnager hål på nerverna. Den kom jag inte en till första ordet på...

Men nu ser webben bra ut...

Personalmöte till kvällen. Där skulle det mesta lösa sig vad gällde logistiken för filmgruppen.

 

Personalmöte. Tisdagen 20/3 -07 kl. 19.00 Kulturkompaniets kontor i Gwardejsk.

Närvarande: Sasha K. Rinat S. Katja M. Tatyana B.-K & Hatte B.

Agenda och beslut.

§1. ”60 År Av Minnen”

Filmgruppen

Ordförande hade i förväg förberett ett program för de första två dagarna. Onsdag anländer gruppen och på torsdag blir det rundvandring i både Gwardejsk och Kaliningrad. Torsdagens program slutar med en filmförevisning på Svenska Generalkonsulatet. Därefter blir det individuella program för de fyra grupperna som ska arbeta på olika teman. Café-, Rock-, Bärnstens- och ungdomsgruppen. Rinat fick i uppgift att anordna program för Ungdomsgruppen under fredagen och lördagen. Det blir besök både i Kaliningrad som i Ozerki – där en 24 år ung man sitter som borgmästare. Det ser spännande ut. För rockgruppen ringdes det runt under kvällen för att ordnas med olika möten, repetitioner och konserter. Det såg ut att kunna lösa sig. Cafégruppen får gå under temat ”Jakten på en cafékultur i Kaliningrad”. Bärnstensgruppen är programmet redan upplag. Katja kommer att leda den gruppen vars program bland annat tar dem till Yantarnij.

Under kvällen säkrade vi alla programmen – med tyngdpunkt på Ungdoms- och Bärnstensgrupperna och ordförande sade sig vara nöjd med det.

Teaterdelen

 Kort briefing om helgens aktiviteter. Det vi hade som mål med arbetet uppnåddes med råge. Ett synkat synopsis togs fram, alla förstod vad det hela kommer att gå ut på och vi fick gott om tid att bekanta oss med varandra. Ett tag såg det dock ut att gå i stöpet men under söndagens övningar reddes frågorna ut. Nästa möte med Teaterdelen blir den 4 till 9 maj då vi åker till Sverige och Halmstad.

 

§2. Visum och lägerverksamhet

Mediakursen i Olsztyn, Polen.

Det blir ingen tysk del av det projektet för våra ryska ungdomar. Visumfrågan går inte att lösa – däremot är tre personer välkomna att deltaga från den 2 – 7 april i Polen.

Sommarlägret i Tyskland

För att säkerställa visum till Tyskland för de som ska med måste vi snarast göra en anmälningslista. Via Berlin går den sedan till Moskva och Tyska Ambassaden där. En person får sen åka med alla papper och pass till den ryska huvudstaden och lämna in det på Ambassaden. Två veckor senare ska passen med giltigt visum så anlända till Gwardejsk – detta utan kostnad.

 

§3. Övrigt

Nya EU-ansökan

Ordförande har att arbete sig igenom den. Det arbetet skulle påbörjats under dagen men första stavelsen har ännu inte kommit på papper.

31 mars – Amatörteaterdag

Sasha fick i uppgift att snarast ställa samman marknadsföringsmaterial. Ordförande ska förbereda sig för de möten som ska avhållas ovannämnda dag.

Svenska Institutet

Ordförande meddelade att beviljat belopp på 20 000:- nu anlänt i bekräftad form från Svenska Institutet. Det ansökta beloppet var på 25 000:-, beviljat alltså femtusen mindre. Det tycktes inte bekymra Allsmäktiga Allmänna Arbetsutskottet det minsta som också passade på att tacka Institutet för medlen.

Hatte Bärtilsson

Vädret veckan ut

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

 

Onsdagen den 21 mars 2007

 

Projekt

Finansiär

Plats

Tid

60 År Av Minnen

Ungdomsstyrelsen

Gwardejsk - Gdynia

08.00 – 18..30

Hämta svenska filmgruppen i Gdynia

Nej, jag åkte inte med ner för att hämta svenskarna i Gdynia. Det var alldeles för mycket som var oförberett på hemmaplan. Så datorn gick varm med namnbrickor, program och översättningar.

Vi tretiden ringde chaufför Andrej och viskade att nu var svenskarna i Gwardejsk. Jag gick ner för att möte dem vi restaurang Prossia där de stannat. Det var ett trött gäng ska sägas och därför höll vi en mycket kort genomgång av veckans program efter det att de fått en bit mat i magen. I morgon börjar det på allvar.

Hatte Bärtilsson

Att göra lista

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

 

Torsdagen den 22 mars 2007

 

Projekt

Finansiär

Plats

Tid

60 År Av Minnen

Ungdomsstyrelsen

Gwardejsk - Kaliningrad

09.00 – 24..00

Första filmdagen

Har varit med den svenska filmgruppen från Katrinebergs Folkhögskola hela dagen. Först rundvandring i Gwardejsk – den tog två timmar och den nye, lille medlemmen var med och frös om sina händer hela tiden. Därefter Kaliningrad med besök på Königsberger Dom och Svenska Generalkonsulatet. Men jag överlåter ordet till två av deltagarna för att berätta om händelserna i detalj. Först ut Sara Johansson:

 

Dagen började med att Gisela vaknade och upplyste oss andra om att vi glömt ställa om klockorna. Lite smått stressade hann vi bli klara i tid och gick tillsammans med klassen till restaurang Prossia. Där serverades en god frukost, med dock allt for hårdkokta ägg.

 Första aktiviteten var en rundvandring i Gwardejsk. Hatte tog täten och stannade ibland for att berätta intressanta historier om omgivningen eller en specifik byggnad. Dock stannade jag allt för ofta och fotograferade underbara hus och djur, så det blev mest bildiga intryck för min del. Annars var det en härlig lång promenad, som hela tiden fångade min uppmärksamhet.

Efter lunch tog vi bussen in till Kaliningrad. Många tog tillfället att sova en stund medan Jennie och jag fotade resans gång. Väl framme i staden fortsatte vi promenera och denna gången hörde jag faktiskt flera av Hattes berättelser. Vi tog gruppbilder och det kändes som en äkta klassresa. Till slut kom vi fram till en kyrka dar Immanuel Kant hade sin grav. Inuti var det som ett museum men personligen gav det inte så mycket, eftersom alla bildtexter etc. var på ryska. Det som gett mest intryck på mig hittills har varit allt man har fått se med egna ögon: Den ryska vardagen, folket och byggnaderna.

Efter att ha sett staden tog vi en taxi till det Svenska generalkonsulatet, men jag tyckte det var lite smått obehagligt att användning av bilbälte ansågs som en förolämpning. Väl på plats gjordes våra första intervjuer med två unga killar som arbetade som praktikanter på generalkonsulatet. Dom var svenskar, så det var inte en så stor inblick i det ryska livet, men det var intressant att höra deras bild av Kaliningrads nutid och framtid. När vi avslutat inspelningen anslöt vi oss till resten av gruppen och tittade på den svenska filmen Offside. Jag hoppas verkligen inte att de ryska ungdomarna tror att alla svenskar beter sig som karaktärerna i filmen. Vi tog lite gruppbilder igen och sen åkte vi iväg med taxi till busstationen. Kvällsmat på Prossia med trevligt sällskap avslutar en underbar dag i Ryssland.

Sara Johansson

 

Här på följer ytterligare en kommentar från dagens äventyr...

 

Vi började dagen med en rundvandring i Gwardejsk, Hatte guidade oss runt. Det var oerhört intressant att få se hur i stort sett hela staden var orörd sedan kriget.

Vi fick mycket fina bilder tagna under vandringen.

Efter det var det dags för lunch på den lilla bar/restaurangen Prossia

 

Sedan bar det av till Kaliningrad. Vi hoppade på en buss och guppade oss fram till huvudstaden.

Första intrycket jag fick utav Kaliningrad var inte olik andra storstäder, mycket folk och mycket bilar och mycket liv. Det första målet var Domen, det blev en ganska så lång vandring.

Väl framme vid kyrkan stannade vi utanför för att titta på ett monument för Emmanuel Kant sedan blev det en rundvandring inne i kyrkan. Själv älskar jag att besöka äldre byggnader speciellt gamla kyrkor, katedraler m.m. Det som var väldigt imponerande av denna kyrka var att den bombats ner i stort sett till grunden under kriget och sedan byggts upp av tyskar med delar som fanns kvar plus nytt material till sin ursprungliga form.

 

Efter detta tog vi en taxi till det svenska generalkonsulatet där vi träffade bland annat Nikolaj & Gustav som vi spelade in en intervju med för vår dokumentär om ungdomar i Kaliningrad. När vi var klara kollade vi på en svenskfilm (Offside)

 

Vi kom hem till Gwardejsk igen runt klockan 21:00 då vi åt vår middag på Prossia och nu sitter jag här och skriver min dagbok.

Med vänlig hälsning: Hans Belfrage

 

Ja, så här såg det ut idag. Den här filmen som vi såg på Generalkonsulatet var vad undertecknad verkligen behövde denna dag. Efter veckor av slit och stress var det skönt att bara sjunka ner i en lättsam, rolig och inte alltför djup film. Mycket välkommet!

Hatte Bärtilsson 

Att göra lista

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

 

Fredagen den 23 mars 2007

 

Projekt

Finansiär

Plats

Tid

60 År Av Minnen

Ungdomsstyrelsen

Gwardejsk - Kaliningrad

09.00 – 22..00

Andra filmdagen

 Så började deras filmäventyr på allvar. Första dagen ut med kamerorna och i de grupper som fått olika uppgifter. Bärnstensgruppen, Rockgruppen och Ungdomsgruppen. Här kan ni läsa hur Gisela Ritzén, från Bärnstensgruppen upplevde dagen

 

Efter en lång resa var det äntligen dags att sätta igång med våra projekt. För bärnstensgruppen betydde det en resa till Kaliningrad för att gå på bärnstensmuseet.

Vid 12 på dagen klev vi på bussen från Gwardejsk som skulle ta oss till Kaliningrad där vi skulle möta Katja och hennes vän Katja som skulle följa oss under dagen.

När vi kom fram till busstationen i Kaliningrad skulle det dröja en stund innan Katja skulle komma dit så vi stod och tittade och fascinerades av de ryska människorna, deras kläder och make-up, men framförallt deras hår. Det tycks inte finnas en enda rysk kvinna som inte har blekt- eller färgat sönder sitt hår. Åtminstone är undantagen få.

När så Katja och Katja dök upp så bestämde vi oss för att gå och äta innan vi styrde vår väg till museet.

De tog med oss till ett ”studenthak” där man kunde beställda pannkakor fyllda med olika röror. På matstället mötte vi även upp med ytterligare en tjej som var mycket trevlig och pratsam som studerade tillsammans med Katja och Katja.

Bärnstensmuseet var jätte fint och det var fascinerade att se allt från oslipad bärnsten till de mest avancerade konstverken som dock är väldigt kitschiga. Det fanns mycket intressant information och det var roligt att de som jobbade var måna om att vi skulle få rätt information.

Det var dock rätt svårt att filma inne på museet. Det var mörkt trots många små lampor. Allt var inglasat och det var inte lätt att ta några snygga bilder eftersom lamporna och en själv reflekterades i glasen. Förhoppningsvis finns det i alla fall en del bra bilder som går att använda i dokumentären.

Efter besöket på museet sa vi hejdå till Katja och den andra tjejen och åkte tillbaka till Gwardejsk för att möta en kvinna som tillverkar smycken av bärnsten.

När vi anlände till hennes hem visste vi ingenting om vem hon var eller vad det egentligen var hon gjorde.

Det visade sig att hon var en tvåbarns mamma som var anställd av ett företag som tillhandahöll henne med bärnsten som var färdigslipade som pärlor som hon sedan satte ihop till halsband och armband.

Jag var lite rädd innan jag kom dit att hon kanske skulle känna sig obekväm framför kameran, men hon var väldigt vänlig och samarbetsvillig och trots att det var kort tid och att vi fick improvisera så kändes det som om det blev väldigt bra.

Gisela Ritzén

Anders Ahlberg, som tillhör Ungdomsgruppen har fått följande intryck under dagen:

 

Tillsammans med vår guide och medarbetare Rinat, satte vi kurs mot Kaliningrad direkt efter en utmärkt frukost på vårt nu lokala hak runt hörnet från vandrarhemmet i det Tysk-Ryska vänskapshuset.

Vår dokumentär handlar om ungdomar i Kaliningrad och hur de se på sina liv och framtiden här. Först mötte vi med ordföranden i Kaliningrads ungdomsråd. Han är en otroligt målinriktad 23 årig ung man. Hans kontor är modernt och inrättat på Kaliningrads universitet, där han arbetar med vad han anser sig vara sin hobby, nämligen ungdomspolitik. Hela situationen är väldigt professionell och politiskt korrekt. Han utstrålar en väldig optimism och självsäkerhet inför framtiden för den unga generationen i området.

Denna optimism möter vi åter igen i vid det 10 meter långa bordet i stadshuset, där Kaliningrads officiella ungdomsminister utför sitt ämbete. Han ha två medhjälpare vid sin sida som presenteras vid inledningen, men sedan deltar under tystnad vid resten av intervjun. Han är väldigt pratsam och smått diktatorisk i sin utstrålning och effektivitet. Han är också endast 23 år gammal och jobbar och är en officiell person emellan 08.00-24.00 varje dag. Han anser sig ändå ha tid med kvalitetstid hos vänner och familj på sin så kallade fritid.

Senare vid det officiella ungdomens hus möter vi nästan samma svar på frågor hos fyra yngre kostymklädda ungdomar anförda av en mycket självsäker ordförande. Alla älskar Kaliningrad och ser en enormt stark ekonomisk tillväxt och levnadsstandard i framtidens Kaliningrad.

Vi möter också med den något äldre 33-åriga Kultur och ungdomsministern i Kalinigrads regering. Hon berättar om ungdomsprogrammet för att patriotisera barn från Kaliningrad, genom att skicka dem på studieresor i det ryska moderslandet bl.a. till Moskva.

Under dagen träffar vi också yngre studenter vid ett ungdomens hus, där kontakten är mer spontan och av en mer personlig natur. De pratar mest om att de anser sig ha valmöjligheter och ett berikande liv i Kaliningrad.

Som helhet har vi mött ett stort förtroende för Kaliningrad ibland ungdomarna vi mött, innan vi åter är tillbaka på vårt lokala hak i Gwardejsk. Trötta efter en intensiv dag och glada åt att middag än en gång serveras under gemytliga omständigheter, byter våra olika projektgrupper historier och erfarenheter ifrån dagen som gått. 

Anders Ahlberg

 

Undertecknad har suttit med den nya EU-ansökan och också mycket riktigt fått något gjort med den. Ännu återstår en del men huvudlinjerna är uppdragna och ansökan kommer att färdigställas under morgondagen.

Hatte Bärtilsson

Att göra lista

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

 

Lördagen den 24 mars 2007

 

Projekt

Finansiär

Plats

Tid

60 År Av Minnen

Ungdomsstyrelsen

Gwardejsk - Kaliningrad

09.00 – 22..00

Tredje filmdagen

Jag fortsätter att låta deltagarna i filmgruppen berätta om sina erfarenheter under lördagen. Nu är det Jennie Molvigs och Johan Erlandssons tur

 

Idag har jag, Gisela och Thomas varit i Yantarnij och träffat Katjas grandfather Nicolaj. Han visade oss runt och berättade om hur arbetet gått till med bytningen av bärnsten. Vi åkte taxi från Gwardejsk med Andrej som var våran privata chaufför under resans gång. Väl framme i Yantarnij träffade vi Katja och hennes grandfather, Nicolaj, vet inte om det är morfar eller farfar.

De tog oss med till en sjö där Nicolaj berättade lite om hur det hade varit i dessa områden förr.

Vi åkte förbi en gammal fabrik och sen fick vi se vart dom bryter bärnstenen. Hur stort som helst! Det var tydligen 300 man som jobbade tre skift på bärnstensbrottet. På väg till brottet fick vi polis/millitär eskort. Vi var oroliga ett tag att vi inte skulle få filma, men Nicolaj lånade deras mobil och ringde deras chef och lyckades övertala honom om att vi skulle få filma. De gick med på det men polisen följde med eftersom de var rädda att vi skulle stjäla deras bärnsten. Men allt gick bra. Sen fick vi äta mat och gjorde efter det en intervju med Nicolaj där han berättade om allt möjligt, jag kan inte skriva vad eftersom jag inte fattar mycket ryska, tydligen var det han sa väldigt intressant enligt Katja, så det ska bli mycket spännande att få reda på vad han sa. Jag måste säga att Nicolaj var en mycket inspirerande man som verkligen brann för bärnsten. Det inspirerade mig att lyssa på honom fast jag inte förstod orden så kunde jag se i hans ögon. Efter det var det dags att säga hejdå för denna gången. Vi tog en runda ner vid havet. Jag blev glad i hela kroppen av att se det stora blå som öppnade sig framför mig. Gisela hittade några bärnstenar. Jag älskar havet...

Solen sken hela dagen och värmde mitt bleka ansikte. Det kändes som om våren kommit. Jag har alltid föreställt mig Ryssland som grått, kallt och mulet. De första dagarna vi var här, besannades mina fördomar. Men efter idag vet jag att det inte alltid är grått och kallt.

Ju längre jag stannar här i Ryssland desstu mer vill jag bara vara kvar och lära mig mer om människorna som bor här och förstå språket.

Jag hoppas att jag kommer kunna återvända en dag...

Jennie Molvig

 

Tjugotre...

Denna dag har varit oerhört spännande och bitvis frustrerande. Den började med att vi träffade Sasha och hans kompis från bandet Rafflesia (Raff... är någon form av parasit blomma som de identifierade sig med), etablerat i Gwardejsk. (Vi = Jag (Johan), Nils-David, Tom och våra ryska vänner och tolkar Nadja, Sasha (inte han från bandet) och Ira) Först gick vi en promenad och pratade skit (ingen förstod egentligen någon annan men alla log o hade trevligt iallafall) Bandet visade oss en utkiksplats bakom kulturhuset. Där kunde man se att alla fält (för odling av exempelvis potatis eller sånt man gör öl av) var översvämmade för att en flod hade stigit och dränkt alla stackars grödor (som nog inte var odlade än eftersom tjälen nog inte gått ur marken) till böndernas förtret. Istället var nog alla fiskare glada för nu kunde de fiska fisk som luktar gurka (Yay!!!) något slag av vidrigt sjöodjur som jag inte hört talas om innan. Sedan visade de oss in i kulturhuset som var snett o vint o trapporna lutade för mycket framåt så att det kändes som lustiga huset. I lokalen var det fullt av affischer av en massa trevlig och otrevlig musik (trevlig = bra). Vi (Teamet) satte fram tre stolar i lokalen för att vi trodde de var tre i bandet men plötsligt var de bara två ,en kuf försvann, han var nog inte med kom jag fram till (eller så var han bara blyg ). Intervjun gick som smort, precis som alla andra intervjuer jag gjort var det bara en som pratade (nästan, undrar om det finns gener för detta?). Bandet pratade ryska i fem minuter sedan översattes allt på två o sedan vidare till nästa fråga. Sasha (han i bandet) var en riktigt trevlig prick som nästan inte kunde någon engelska men sa att det inte behövdes någon muntlig konversation för att vi kunde kommunicera genom vårat långa hår, vårat skägg och våran musik. Trevlig prick. Riktigt trevlig.  Sedan följde jag honom med kameran han pratade massa ryska o pekade på diverse skyltar o hade roligt. Jag förstod ingenting men hade roligt ändå. TIDSHOPP... Nu befinner vi oss i Kaliningrad (innan detta fick jag en kram (av en tjej)) och vi är på väg uppför ännu en vind trappa (som dessutom har extremt lågt i tak) för att träffa ännu ett band. Dessa snubbar var lite yngre o hade JÄTTEdyr utrustning (såsom stärkare o skit) och vi filmade dem i deras classy lokal som låg i detta inte så classy hus med vinda trappor. Intervjun skedde sedan på den sunkigaste toalett jag sett i hela mitt liv (jag kan i alla fall inte minnas något värre just nu) som de dessutom använde som rökrum, dimman låg tung men det var så högt i tak att man bara kunde se olika segment av spindel nät. Trevligt. TIDSHOPP... Tillbaka i Gwardejsk och vårat andra möte med Rafflesia. Nu ska de spela för oss och båda är riktigt fulla o höga (en av dem har fått en fin nyans av rött i ansiktet och de kan inte riktigt fästa blicken) de spelar två improviserade låtar och turas om att spela gitarr och trummor. De var väl inte så duktiga som vi hoppats men det mesta berodde nog på diverse berusningsmedel. Efteråt stod vi och snackade med ”frontmannen” Sasha som ville att vi skulle komma tillbaka till Ryssland o hälsa på för att grilla, supa o röka på. Han tyckte det var synd att han inte kunde tala direkt till oss utan var tvungen att tala genom en tolk (han uttryckte tydligt vid ett tillfälle att han inte var nöjd med översättningen). Sedan sa han att om vi också supit o rökt på hade vi inte behövt någon tolk. Stopp!!!

Johan Erlandsson

 

Sen natt och EU-ansökan blir klar. Stort tack till Katja som hjälpte undertecknad med engelskan. Nu går paketet iväg till Moskva med tåg i morgon... och, ja... en får vi se.

Hatte Bärtilsson

Att göra lista

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

 

Söndagen den 25 mars 2007

 

Projekt

Finansiär

Plats

Tid

60 År Av Minnen

Ungdomsstyrelsen

Gwardejsk - Kaliningrad

09.00 – 22..00

Fjärde filmdagen

 Strålande solsken som på beställning. Picknick till Kurriska näset. Buss ut och rundvandring på dynerna. Runt klockan elva ringer Tatyana och meddelar att missilerna är på väg mot Moskva menandes EU-ansökan instuvad på tåget mot den ryska huvudstaden. En näve sand lättar från hjärtat.

I övrigt låter jag som tidigare deltagarna vid Katrinebergs filmlinje berätta om dagens äventyr. Den här gången har turen kommit till Nils-Davis Carlsson och Tom Nevalainen

 

Sitter nu på söndag kvällen hemma hos Hatte och skriver denna utvärdering, efter att ha bott här i Gwardejsk i snart fem dagar. Lite sliten efter två dagars fullspäckat schema med färder över, vad för mig kändes som hela Kaliningrad, så hade vi en lite ”spa-dag” med en resa till den spännande platsen Kurriska näset.

 

Dagen började lite kaotiskt då bussen vi skulle färdas med blev försenad pga. en trafikolycka, och alla i gruppen lyckades gå ifrån varandra till olika platser, men tillslut så kom vi iväg.

Halvvägs så plockade vi upp en guide som, när vi började närma oss platsen, berättade om historien om Kurriska näset. En trevlig liten gumma som jag senare, med hjälp av en tolk, fick en liten pratstund med. Hon hade sen en längre tid varit i kontakt med Sverige då en av hennes vänner, som jag uppfattade det, hade gift sig med en svensk journalist här i Kaliningrad. Hon berättade att han var en mycket trevlig man, och att hon hade fått mycket hjälp av honom till biblioteket hon jobbade på. Hon hade för ett tag sedan även besökt Kalmar och Öland under en resa, och hade enbart goda ord om Sveriges som land och om dess befolkning. Hon hann även tipsa mig om att besöka St.Petersburg nya bibliotek och röda torget i Moskva.

 

Först besökte vi museum of superstition, där en man berättade om dom flesta ryska väsen, det blev lite svårt att hänga med, men man kände igen det mesta med dom svenska sägnerna. Sen bar det av till näset och se på dom mäktiga sanddynerna. Både Hatte och min lärare Tomas hade sedan länge berättade om denna märkliga plats, men det var inte förens man hade bestigit ett mindre berg och fick syn på detta hav av sand som man verkligen förstod vad dom menade.

Efter att ha bevakat naturens krafter en längre stund och sett ut över kusten så bar det över till andra sidan vägen och till den något mer lätt hanterlig strand där vi satt oss ned och tog in en helt ny bild av ryssland. Efter en liten matpaus så hjälpte jag en annan grupp med att fota en intervju på stranden.

 

Imorgon bär det av till Polen och sen med båten hem, ska bli väldigt skönt att komma hem till gamla trygga Sverige igen. men kommer självfallet sakna Gwardejsk och Kaliningrad och framförallt dom härliga människorna som man träffat och fått hjälp av här. Man kändes sig till en början väldigt liten och ensam när vi kom hit i onsdags, men för varje dag som gått så har det känts som hemma, det är mer eller mindre samma människor som hemma fast med andra förutsättningar. Det har varit ett sant nöje att ta del av detta projekt och det kommer att förbli ett trevligt och lärorikt minne. Och någon gång senare i livet så kanske jag följer vår guides råd och besöker mer delar av Ryssland.

Nils-David Carlsson

 

Kurskaja Kasha...

 

Vi åkte till Kurriska näset idag. Det ligger vid sydvästra delen av Kaliningradområdet. Det är en avlång udde med sandgrund. Vi vaknade lite segt på morgonen i och med att de flesta hade filmat klart sina filmer igår och att det således inte fanns nåt obligatoriskt behov att hålla på och rusa i tid till frukosten och andra ärenden.

 

Det var en slapp dag. Åka buss, lyssna på guidarna, gå omkring på näset, kolla på landskapen, njuta av den milda havsvinden, käka matsäck. Detta var den mest ”turistiska” av de dagarna som vi spenderat här. Ja tror Kurriska näset är Kaliningradområdets turistmål nummer ett, om man vill se vackra landskap.

 

Och i morgon bär det av hem till Katrineberg.

 

Det har varit en uppfriskande vecka, vill jag säga. Det är första gången som jag har dykt in i den ryska kulturen lite djupare, och jag är tacksam för att ha fått den chansen. Jag har insett att jag behöver såna här upplevelser lite då och då, för att kunna hålla mig ”vaken”, för att jag ska kunna inse hur viktigt det är att leva så som jag  vill leva, alltså ta lite avstånd från det livet som jag lever normalt, och på så sett inse vad som måhända kan vara lite snett med det.

 

Jag ser redan fram emot att träffa de ryska deltagarna när de kommer till Sverige i maj.

Tom Nevalainen

 

Sent om kvällen, efter middagen filmade vi in de delar som filmgruppen ville göra för sin film ”Zombie” Undertecknad fick lov att agera spöklig skugga mot vår bakgårds väggar. Det var kul – sådant väcker alltid en hemlig lust att agera...

Hatte Bärtilsson

Att göra lista

Länk

Länk

Länk

Länk

Länk

 Upp>>>