Schema och logg vecka 45, 2009

Kulturkompaniet Kronor & Nycklar

Tid	Måndag 2/11	Tisdag 3/11	Onsdag 4/11	Torsdag 5/11	Fredag 6/11	Lördag 7/11	Söndag 8/11	Tid
08.00	08.00: Arbete på kontoret			07.00: Kontoret			Ledig dag	08.00
09.00		09.00: Arbete på kontoret Fokus: INTERREG – Kontakt Danmark	09.00: Arbete på kontoret	09.00: MediaRummet Filmmontage	09.00: Arbete på kontoret			09.00
10.00						10.00: Arbete på kontoret		10.00
11.00					11.00: MediaRummet Filmmontage			11.00
12.00				12.00: Arbete på kontoret				12.00
13.00	13.00: MediaRummet Filmmontage Webbarbete		13.00: LUA-möte på Andersberg Projekt Respekt!			13.00: Skogstjänst Fokus: Finns det några svampar i skogen… Grilleri		13.00
14.00		14.00: MediaRummet Filmmontage			14.00: Kontoret Allmänna göromål			14.00
15.00				15.00: Föreläsning Andersberg				15.00
16.00			16.00: Kontoret					16.00
17.00	17.00: Arbete på kontoret	17.00: Arbete på kontoret	17.00: Sång med Husknuten	17.30: Teater Husknuten				17.00
18.00						18.00: Representation En kväll med svampsoppa…		18.00
19.00								19.00
20.00			20.00: Friskvård Tennis					20.00
21.00								21.00
22.00								22.00

Om inget annat så måste veckan bringa någon form av resultat vad gäller INTERREG-idéerna. Förra veckan fanns det en hel del ambitioner däromkring… Dock utan nämnvärt resultat – alltså skärpning anbefalls! Viktigt möte på onsdag med Projekt Respekt! då folk kommer ner från Stockholm för att först och främst lyssna av hur planerna för det lokala utvecklingsarbetet framskrider. Då har vi fått en chans att presentera vårt bidrag därtill. Så Teater Husknuten som fåt sällsam fart och kräver en hel del förberedelsearbete förutom repetitionerna. Ja, det är väl bara att tuta på då – främst med INTERREG…

Måndagen den 2 november 2009

Projekt	Finansiär	Plats		Tid
Kontorsgöromål	Kronor & Nycklar	Halmstad		09.00 – 19.00
Arbete på Kontoret – Förberedelser – Uppdateringar – Planering – INTERREG – 13.00: MediaRummet - Filmmontage
Uppdateringar – den ständiga måndagsvisan… Det är bara att lalla på! Skönt när man kan köra ut allt till världens kännedom. MediaRummet och en stor besvikelse. Både för Undertecknad och den deltagare som gjorde det stora filmarbetet under de sista helgen med ”Sommarkvällar”. En av filmkamerorna som användes tog aldrig upp något ljud. Vi kom tämligen omedelbart till den uppfattningen när ljudproblemet stod klart för oss att vi aldrig skulle kunna klippa ihop något godtagbart resultat. Att synka ljud från en filmupptagning med en annan är i princip helt omöjligt. Vi inriktade oss på att få fram några scener som vi skulle kunna lägga ut på webbsidan. Även det en hård nät att knäcka. Vid detta slutade våra bemödanden – och vi bestämde ännu en eftermiddag i Pojkrmmet, MediaRummet… Till kvällen löstes ännu en punkt på dagordningen. Ett sammanfattande brev till Författarinnan till Sommarkvällar, som bett om någon slags bedömning av vårt arbete… Här följer den utvärderingen… eller rättare en löst hållen rapport över vårt 18 veckor långa arbete. Bästa Författarinna! Vill på detta sätt ge dig en personlig redogörelse över en fantastisk resa tillsammans med min ensemble. I nästan ett halvt år har vi arbetat med din text. Vi har verkligen vänt ut och in på den och om och om igen. Det har gett oss mycken glädje och i stundom insikt om våra egna liv och hur vi lever dem. För debatterna har alltid varit intensiva och rika, det har texten stimulerat till. Och det är just resonemangen som fört det praktiska teaterarbetet framåt. Vi började alltså i mitten av april och arbetade oss sen på till fram till mitten av juni. Här tog vi en paus för att starta upp repetitionerna igen i mitten av augusti. Sammantaget har vi hållit på i 18 veckor. En ganska lång tid men det har också behövts. För detta startade som en studiecirkel i drama och teater för ett och ett halvt år sen där deltagarna allt efter ville någonting mer än bara öva sig i mindre etyder eller dramaövningar. När frågan kom upp om vad vi möjligen skulle kunna ge oss i kast med föreslog Undertecknad ”Sommarkvällar” som lämpligt val. När alla läst igenom pjäsen var det aldrig någon fråga om vart valet av material pekade. Nu skulle det visa sig att så gott som alla i gruppen ville vara med. Vi var i det läget 15 personer som kände lust att lägga ner den tid det tar att resa ett stycke av denna dignitet. Vi löste problemet genom att dubblera de kvinnliga rollerna så att alla på det sättet kunde ta del av arbetet. Det blev både till för- och nackdel. Fördelarna var att man kunde se och lära av varandra, diskutera sin roll med någon som gick i samma tankar. Det fanns en stor entusiasm för detta och aldrig kändes det som om avundsjuka eller förtret kom i vägen för detta arbetssätt. Nackdelarna visade sig senare, när halva ensemblen bara fick spela hälften av föreställningarna. De drabbade uttryckte sig just på det viset. Så mycket arbete för så få föreställningar… Det dubbla arbetet för regissören och de manliga skådespelarna skulle visa sig också vara av godo trots att arbetsbördan fram emot premiärerna blev oerhörd. Men det var i glädje vi gav oss i kast med detta och det var glädje vi fick ut av det. Från mitten av april fram till premiären den 10 oktober tappade vi bara en skådespelare. På grund av sjukdom fick en lov att slänga in handduken, alla övriga fullföljde arbetet, vilket för Undertecknad är ett bevis på att alla dessa mödor och bekymmer mer var till fröjd än besvär. Samtliga skådespelare gav sig hän åt sina uppgifter på ett helt enastående sätt och alla utvecklades våldsamt under uppsättningens gång. Vi blev med tiden ganska säkra på att vi var på rätt väg och kände att vi utvecklade rollerna och stycket så långt vi någonsin kunde. Det här går inte att göra utan en total hängivenhet och hett fokus som många gånger tränger undan privatlivet. Tre veckor före premiär levde vi med rollerna mer eller mindre dygnet runt och började tala med varandra med rollernas repliker. Vi levde i ett magiskt rus som tog oss steg för steg fram mot premiär. Vi gav sex föreställning, tre var för den kvinnliga delen av ensemblen. Kanske man skulle kunna säga att de båda premiärerna stapplade sig fram något... Men så blir det väl när ansatsen varit så lång och man vill så mycket. De övriga föreställningarna blev rent magiska. Publiken skrattade och grät om vart annat. När man träffade åskådarna efter föreställningarna var det som om de kom från en annan värld. Eller i alla fall var på väg tillbaka till verkligheten efter ett besök bland stämningar, livsfrågor och ett skådespel som gripit dem i grunden. Unga som gamla. Vi hade en väldigt blandad publik även om de flesta var medelåders och äldre. På mig verkade det som om pjäsen rörde män mer än kvinnor, vilket är en aning underligt. Och publiken kom – vilket inte är alldeles givet i Halmstad som anses vara en trög publikstad. Vi hade i princip fullsatt hela tiden och till den sista föreställningen fick vi lov att tränga in ett tjugotal extra än det fanns plats till. Folk hade att välja på att sitta i trappan eller på golvet och valde så framför att gå hem och gå miste om upplevelsen. Den goda publiktillströmningen har gjort att vi planerar ytterligare föreställningar till våren. Mars – april... kanske en mindre turné på den Halländska landsbygden och till de bygdegårdar som mer eller mindre finns i varje by. Kritiken var oss väldigt nådig. De flesta var översvallande och berömde oss storligen. Jag tror att många blev skakade, kanske rent av chockade över att våra framförande var så tekniskt och skådespelarmässigt bra. Det var dessutom en oerhört vacker föreställning med en mycket enkel scenografi och bedårande musikalisk beledsagning. Sammantaget balsam för själ, öra och öga. I lokaltidningen var man en aning mjugg i sin anmälan. Vi försökte tolka om recensenten tyckte om det hon såg eller inte. Vi blev aldrig riktigt överens om det var si eller så. På mig föreföll den aningen löjlig då en skådespelare blev jämförd med en lokal komiker med påståendet att han hade dialekten emot sig. Nåväl... de facto är vi Hallänningar allihop som ställde oss till förfogande för detta arbetet. Och halländska talade vi och väl vårdad. Vi har inte under arbetet någon gång förhävt oss utan varit väl medvetna om vår grad av amatörism. Vi har anpassat vår marknadsföring, vårt anslag efter detta faktum men verkligen gjort så gott vi har kunnat och där till tänjt gränserna för vårt tidigare kunnande. Allt tillsammans blev detta något som vi alla är mycket, mycket stolta och glada över och som vi nu ser att det finns möjligheter att gå vidare med. Jag vill också passa på att tacka dig för det stöd vi känt, som jag känt från dig ända från då jag först fick kontakt med dig i januari på min väns prästdop. Det har känts skönt att få ett mail då och då och på det viset veta att det finns ett intresse för våra förehavanden. Det har stärkt mig och varit till glädje för ensemblen i våra strävanden. Tack! Hatte Bärtilsson
			Upp>>

Tisdagen den 3 november 2009

Projekt	Finansiär	Plats		Tid
Arbete på kontoret	Kronor & Nycklar	Halmstad		09.00 – 20.00
Arbete på Kontoret – Förberedelser – Uppdateringar – Planering – INTERREG – 14.00: MediaRummet - Filmmontage
Långt före det att Undertecknad väntade sig svaret från Allmänna Arvsfonden (AA) kom det igår (egentligen väntat i december månad). Och det blev; NEJ! Ingenting annat än en katastrof! Hur man än vänder och vrider på det så är det här ingenting annat än en katastrof. Katastrof för att så många trott på Projekt Respekt!. Katastrof för att det faktiskt skulle kunna ha blivit ett viktigt projekt för Andersbergsungdomarna. Katastrof för att Undertecknad verkligen skulle önskat sig ett sådan uppdrag och dessutom tror sig om möjligheten att få ett gott resultat till stånd… Katastrof därför att föreningen nu står utan vettig uppgift till våren. Katastrof för att ekonomin i ett slag helt enkelt ser ut att gå under isen och bli liggande där för överskådlig framtid… Det sista reder sig väl – om inget annat blir det nu tid till att gå och leta pantflaskor för försörjningen… Undertecknad trodde nog att det fanns en viss chans till ett ja… hur som helst har det inte byggts upp någon mental förberedelse för ett nej och därför slog beskedet ner som en bomb. Dessutom blir det möte i morgon i frågan… och det mötet måste vi börja med att föredra projektet för att avsluta med att det inte blir något av då finansiering saknas. Det är vackert! Tusan hellskottas skit, rent ut sagt. Vad återstår nu… ABF-ombudsmannen, som meddelade det trista beskedet tror ändå att det finns möjligheter. Undertecknad tror att luften har gått ur det här och att vi i allmänhet kan säga by, by till en fortsättning. Det kräver hur som helst en ny projekteringsrunda för att fiska upp lokala finansiärer… Finns det kraft till det? I princip, ja… efter som vi inte har så mycket annat för oss framöver… Men finns det mental kraft för ett sådant nappatag? Det är däremot frågan… Ja, det var svarta rubriker idag… Resten av dagen blev ett enda örrande… i skuggan av det här beskedet. Någonstans längst ner i säcken tänker Undertecknad att högmod går före fall. Han skulle kanske inte ha varit så tyken efter succén med Sommarkvällar, kanske inte kritiserat ner Albert Olssonsällskapets manus, inte gett sig på FETT som han gjorde… Blygsamhet är mycket mer klädsamt.. Men, ja…Ena dagen slår man sig för bröstet… andra finns det anledning att ta upp en större sten att klappa sig i huvudet med… Vilket öde! Hatte Bärtilsson
Vädret veckan ut			Upp>>

Onsdagen den 4 november 2009

Projekt	Finansiär	Plats		Tid
Arbete på kontoret	Kronor & Nycklar	Halmstad		09.00 – 22.00
Kontoret – 13.00: Möte Andersberg – LUA – Projekt Respekt! – 17.00: Sångrepetitioner – Teater Husknuten - 20.00: Friskvård/Tennis
Undertecknad ställde sig själv i svaromål direkt på morgonen... Vad har vi att göra på mötet på Andersberg i eftermiddag? En berättigad fråga som hängde samman med det negativa beskedet att Projekt Respekt! fick avslag från Allmänna Arvsfonden i går... Andersbergsmötet skulle just lyssna till Undertecknads muntliga framställan om vad detta projekt går (gick) ut på. Emellertid tog sig Undertecknad ut till 117 på A-ringen efter det att han kopierat projektbeskrivning och aktivitetsplan för denna meningslösa sittning. Men det skulle visa sig vara en felanalys. Det blev nämligen ett mycket trevligt möte som samlat 13 deltagare. Där satt alltifrån personal från Arbetsförmedlingen över Halmstad kommun till en representant för regeringen. Mötets yttersta avsikt var att diskutera den plan för Lokalt Utvecklingsarbete som finns uppsatt för Andersberg som särskilt bostadsområde och som kommunen skrivit avtal om med något regeringsdepartement från Stockholm. Således så nära man kan komma ett regelrätt läxförhör om hur det går med arbetet på Andersberg. Undertecknad fick börja med sin redogörelse och när den var klar så meddelade ABF-ombudsmannen det avslag som singlade ner på hans skrivbord i går. En förvånade stor bestörtning uppstod inför det faktum att projektet därmed stod utan finansiering och inte kommer att låta sig göras. I alla fall inte i dess nuvarande form. Då vi bad mötet att hjälpa oss var alla genast där för att ge stöttning, goda råd och tips om olika fonder som det finns möjlighet att göra en förnyad ansökan till. Det verkade som om alla brydde sig – och varför inte. Projektet har en enastående potential att verkligen åstadkomma mycket positivt för unga boende på Andersberg. Det var väl att vi satte oss ner till detta möte det var både ABF-ombudsmannen och Undertecknad överens om. Nu gäller det att ta nya tag och främst kalla till möte med alla involverade – bidragsgivare och övriga intressenter, Puls (ungdomsgården) bland andra. På detta möte diskutera hur vi går vidare och sen verkligen göra så… Jo, det finns en viss optimism kvar! Kvällens sångövningar på Husknuten besöktes av en av medlemmarna i Halmstad Manskör för ett eventuellt deltagande i ”O ve, o ve Vilket Frieri”. Det inspirerade verkligen och aldrig har det sjungits bättre under de här sittningarna. Det inspirerade Undertecknad också som under den sista tiden vilat väl mycket på hanen vad gäller den här gruppen. Mer skärpa och större tyngd i likhet med mer allvarsamma åtgärder måste sättas in… Vi är ju för fasen på väg mot en premiär här med! Det blev två tennismatcher denna kväll. Den första krossades motståndet som aldrig förut. Segersiffrorna skrevs till 10 – 2 när förnedringen var klar. Inte mycket att skryta med då de på andra sidan nätet verkade mer än lovligt håglösa. Den andra matchen vanns också, men här var det mera jämnt. 10 – 9 blev det till sist men då fick trött Undertecknad verkligen lägga manken till för att rycka upp efter det att det hotat att gå alldeles åt pipan. Hur som helst. Två timmar tennis gör gott i kropp och själ. Minsann! Hatte Bärtilsson
			Upp>>

Torsdagen den 5 november 2009

Projekt	Finansiär	Plats		Tid
Arbete på kontoret	Kronor & Nycklar	Halmstad		09.00 – 19.00
Kontorsgöromål – 09.00: MediaRummet – Filmmontage – 15.00: Föreläsning Medborgarservice Andersberg – 17.30: Teater Husknuten
Kommer ingenstans med MediaRummet. Felet är Undertecknads! Ty det passar inte in i bilden just nu. Än är det det ena, än det andra. Idag ringer förtvivlad hustru då Undertecknad inte rättat rätt skoluppsats… Tvärutryckning för att ställa allt till rätta. Det tog sin modiga timme eller mer… Därmed begränsades tiden för filmarbetet så att det inte var lönt att börja… Så har det varit de senaste dagarna… Och det är en förbannelse. Eftermiddagen på Andersberg. Föredrag av en färgad man som i allt och det samma är boxningstränare och fritidsledare. En ödmjuk, gränssättande rebell…(hur det nu går ihop… fast i detta ligger kanske hela sanningen till succé) Han har fått ett namn om sig att vara ett mirakel. Får unga människor med sig och har gjort mycket nytta i kvarter Rosengård i Malmö. Spännande att höra honom berätta om dessa bedrifter… men inte mycket mer än så. De kunskaper och resurser han har besitter Undertecknad i samma mått. Skillnaden är att i Malmö upptäckte man denne eldsjäl… i Halmstad håller man honom outnyttjad. Hur som helst var det rörande att lyssna till denne snart sjuttioårige man… Vid ett tillfälle stannade han upp i sin berättelse då han måste hålla tillbaka tårarna. Det var djupt gripande! Verkligen. Som om hela auditoriet höll andan, själva gripna till tårar. Det var en stor upplevelse! I övrigt har nu budet nått till alla och en var som haft det minsta med Projekt Respekt! att göra. Budet som förtäljer att pengarna uteblivit från den största bidragsgivaren och att idén nu verkligen står och vaggar med stor risk för total kollaps. Pulsaktörerna mottog budet med bestörtning - Undertecknad kommer att kalla till samling på fritidsgården under organisation av medarbetarna. Vi måste prata igenom situationen – Pulsisarna hade gjort sig stora förhoppningar. Vid föreläsningen meddelade de en lika stor besvikelse. Teater Husknuten… Glädjen högt i tak… Genomgång av nytt generalrepetitionsschema ger vid handen premiär i mitten av februari och därefter ytterligare en helg med föreställningar. Full rulle på repetitionerna som nu tar sig allt mer i takt med att aktörerna blir säkrare på text och aktion. Undertecknad kände sig också tillfreds med kvällen repetition – det är viktigt nu! Nu väntar repetitioner och sångövningar fram till och med den 2 december. Därpå jullov och i januari sätter vi igång med spurten… Hatte Bärtilsson
			Upp>>

Fredagen den 6 november 2009

Projekt	Finansiär	Plats		Tid
Arbete på kontoret	Kronor & Nycklar	Halmstad		09.00 – 18.00
Kontorsgöromål – INTERREG – 11.00: MediaRummet – Filmmontage – 14.00: Kontoret – Allmänna göromål…
Nää… vi kommer ingenstans! Ett evigt flängande utan resultat… Var på Kulturhuset för att boka salar och scener… men där var ingen (det skulle senare visa sig att vi bestämt på måndag, Kulturhussamordnaren och Undertecknad). Två kvicka nedslag på MediaRummet… utan att prestera någonting alls av värde… eller rättare ingenting alls… Och inte till ett enda ställe dit Undertecknad kom i tid… Hela tiden efter – något att skämmas över! Och nu börjar frustrationen och ångesten att göra sig allt mer påmind. Än hit, än dit utan någon ro i kroppen, utan att konkret komma fram till någonting överhuvudtaget. Nästa vecka måste vi strukturera upp arbetet och organisera oss bättre – för nu är det flera trådar som håller på att tråckla ihop sig och det ser ut som vi inte längre kan få kontroll på situationen utan en järnhand i ryggen – och det längs hela vägen. Kanske skulle Undertecknad gå tillbaka till det systemet som praktiserats under så många år… Skriva ner i punktform de uppgifter som vilar i dagens sköte och som måste göras… Görs de ej flyttas de automatiskt över till morgondagen och så i evinnerlighet tills de blir gjorda och överstrukna. Mycket floskler men nu håller inte detta flummande längre. Får vi inte struktur i arbetet är risken stor att vi tappar väsentliga delar av föreningens uppdrag och går miste om förväntade resultat. Fy skäms och full fart nu! Bara så överlever vi kreativitetsinfluensan…! Börja med att köpa en penna… Det ska bli! Hatte Bärtilsson
			Upp>>

Lördagen den 7 november 2009

Projekt	Finansiär		Plats			Tid
Arbete på kontoret	Kronor & Nycklar	Halmstad			10.00 – 23.00
Kontorsgöromål – INTERREG – 13.00: Skogstjänst – 18.00: Representation…
Alls icke undermåligt väder för skogstjänst… Vid pass tio; Molnigt – jämngrått, vindstilla och behaglig novembertemperatur; plus sju. Håller det sig nu ifrån regn… vilket alla prognoser visar så kan det bli en härlig dag i skogen… sen ger det sig om svamparna tynat bort – vi har haft ett par nätter med frost – eller om de håller sig ståndaktiga… Trattkantarellerna klarar j frost så något ställer vi förhoppningar om en korg full med skogens läckerheter. Får vi bara en och annan i skogskorgen så är menyn given för kvällens representationssittning… Men förutom svampletande är det tänkt en grilleristund i gläntan invid nyplanterade granskogen. Ja, hur som helst… Skönt med en dag utan gängse mönster! Jo, ska meddela att det fortfarande finns gott om svamp i skogen. Att det var fantastiskt att gå och strosa och låta svamphögen växa i korgen… och filosofera för sig själv. Den ensamheten behövde Undertecknad. Att tända brasa av totalt surt spillträ som vi hittade i vår glänta och verkligen få eld på det. Nåväl, vi hade tändvätska med oss… Och ingen korv i världen smakar så gott som den man grillar efter en dag i skogen. Fantastiskt! Att se den nye lille medlemmens fascination över eld och gnistor och hans lust att springa och hämta nya sura pinnar… Fantastiskt! Svampsoppan blev precis så där smakfull som bara trattkantareller kan åstadkomma. Trattkantareller som kommer direkt ifrån skogen… Hmm… Nyrensade medan potatisen långsamt kokar upp och supen värmer knakande leder… Här receptet för tre personer – 8 potatisar som långsamt kokar upp – 8 nävar nyplockad och rensade trattkantarell – Stek svampen i rikligt med smör – Skala och hacka två lökar – stek upp dem med svamparna – peppra och salta efter behag (bäst med finmald vitpeppar) – När svampar och lök har fräst färdigt (vattnet har stekt in i svamparna) häll över svampen i grytan med potatis – lägg i en buljongtärning eller kantarellfond – låt potatisen koka sönder – kör allt, svamp och potatis med en stavmixer – häll i c:a 3 dl. grädde och rör om – värm upp soppan på nytt – servera med crème fraiche – njut! Sen drog sittningen ut till långt in på småtimmarna med diskussioner runt allt ifrån invandrarpolitik till gamla goda minnen från åren i Polen och Ryssland. Det blev fantastiskt roligt och trevligt och gott och spännande och roligt igen… Jo, jo då! Hatte Bärtilsson
				Upp>>

Söndagen den 8 november 2009

Projekt	Finansiär	Plats		Tid
-	-	-		-
Ledig dag
… Lämnas utan kommentarer…
			Upp>>

Detta hände Vecka 45, 2007>>>
Detta hände Vecka 45, 2008>>>

Samtliga loggböcker 2009>>>