Schema och logg vecka 21, 2008

Kulturkompaniet Kronor & Nycklar

Tid	Måndag 19/5	Tisdag 20/5	Onsdag 21/5	Torsdag 22/5	Fredag 23/5	Lördag 24/5	Söndag 25/5	Tid
08.00		08.00: Arbete på kontoret Migrationsverkets frågeformulär…		07.00: Kontoret				08.00
09.00	09.00: Arbete på kontoret		09.00: Arbete på kontoret	08.00: Mot Tokalynga	09.00: Arbete på kontoret			09.00
10.00						10.00: Arbete på kontoret		10.00
11.00				11.00: Arbete på Kontoret				11.00
12.00							12.00: Arbete på kontoret Webb och andra uppdateringar	12.00
13.00	13.00: Mot Tokalynga 14.30: Möte		13.00: Möte ABF					13.00
14.00			14.00: Mot Tokalynga – praktiskt arbete		14.00: Tokalyngan för heldag. Kvinnlig scenkonst	14.00: Tokalyngan för heldag. Festivalserien Konst För En Bättre Värld Kvinnlig scenkonst		14.00
15.00								15.00
16.00	16.00: Möte Med GK:s chef. Sponsoravtal - Ullared							16.00
17.00								17.00
18.00								18.00
19.00								19.00
20.00								20.00
21.00								21.00
22.00								22.00

Måndagen den 19 maj 2008

Projekt	Finansiär	Plats		Tid
Kontorsgöromål	Kronor & Nycklar	Halmstad		09.00 – 19.00
Konst För En Bättre Värld – 16.00: Möte Ullared
I bilen upp mot Ullared la vi upp taktiken inför mötet med GeKås chef. Försenade som vi var färdades vi i rasande fart liksom idéerna som sprutade ur oss. Tokalyngas chef måste inleda. Historik, syfte och mål med Konst För En Bättre Värld – och så måste vi hålla i minnet att vi inte gör denna tur till vägs ände för femtusen spänn. Lyssna och anpassa samtalet efter vad som kommer. Ta och ge… Vi var ganska överens och över hövan nervösa när vi nådde fram och parkerade bilen på varumottagningens parkeringsplats. Vilse var vi tvungna att fråga om vägen men hittade ändå receptionen och fick skrivit in oss i besöksloggen. Vi var på väg till nämnda varuhus chef för att förhöra oss om ekonomisk hjälp, om sponsring. Per omgående kom chefen ner och strax satt vi på hans kontor i livlig konversation. Teaterchefen började och i stund är hans vältalighet av extraordinär natur. Han kan verkligen lägga ut texten och hans charm är när han sätter den sidan till näst intill trollbindande. Chefen för varuhuset lyssnade allt mer intresserad. En godmodig man – en man som tänker genom egna visioner! I en timme lät han oss hållas – och vi kom också till tals utan svårighet. Sponsring är kanske svårt men andra former av uppgörelser diskuterades utifrån konkreta perspektiv. Frågan var nu bara om en uppgörelse kunde vara värd 100 000 eller 200 000 kronor. Det gick alltså utom all förväntan. Nu utlovades inget annat än att varuhusdirektören kommer att göra ett besök på Tokalynga för att mer konkret diskutera en överenskommelse. Trots det en fantastisk framgång för vår tremannakommitté. Undertecknad tror att det kulturarbetande sällskapet lämnade varuhusområdet i någon slags förvirring, möjligen trans. Det fanns måhända förhoppningar odlade i förväg… men de sträckte sig nog inte längre än till de där förbjudna femtusen… Nu verkade plötsligt vägen öppen om bara alla kort spelas ut på rätteligt sätt. Ibland händer även små under för oss kulturgalärer! Hatte Bärtilsson
			Upp>>

Tisdagen den 20 maj 2008

Projekt	Finansiär	Plats		Tid
Arbete på kontoret	-	Halmstad		08.00 – 21.00
Migrationsverkets pappersexercis…
En hel dag med papperen från Migrationsverket. En hel dag… Här följer ett utdrag från de absurda frågor som måste besvaras: Vi träffades för första gången då jag var och arbetade på Kaliningrads Regionala Dramatiska Teater. Där satte jag upp A. Strindbergs "Spöksonaten" på stora scen 1998. Detta arbete utfördes med stöd från bl.a. Svenska Institutet. Tatyana arbetade som regiassistent och lotsade mig genom alla svårigheter på teatern. Möjligen kan man säga att kärleken inte slog ner som en bomb utan långsamt men säkert etablerade sig mellan oss. Det var meningen att jag skulle stanna i Kaliningrad i tre månader - det är vad det i regel tar att göra en större uppsättning på en svensk teater. Det blev något annorlunda i Kaliningrad då det hela tiden dök upp nya svårigheter med i princip allt. Det var en mycket fattig tid i Ryssland, -98 och att bara få den scenografi som var planerad på plats tog nästa ett halvår. Det var under denna tid - i väntan på att teatern och arbetet där skulle bli klart - som vår vänskap mognade till kärlek. Vi träffades allt oftare privat men hade inget gemensamt språk att meddela oss med. Vi satt ofta och ritade och förklarade hur vi tänkte och kände. Ganska snart lärde sig dock Tatyana att prata engelska och vi kom varandra ännu närmare. I april 1999 var äntligen arbetet på teatern klart och jag var tvungen att åka tillbaka till Sverige då mitt visum gick ut. Under tiden i Sverige fortsatte vi att hålla kontakten men nu mera sporadiskt. Jag tänkte dock hela tiden på Tatyana som fanns i mina tankar i allt jag gjorde. I juni 1999 återvände jag till Kaliningrad på uppdrag av Östersjöinstitutet för att slutföra ett annat projekt. Det första jag gjorde var att besöka Tatyana där hon bodde hos sin mamma. Det var den 18 juni och det första Tatyana sa när hon fick se mig där hon satt i köket och lagade ett par sockar var; Å, gode gud! Det räknar vi som vår egentliga "bröllopsdag" och kallar dagen "Den-Stora-Gode-Gud-Dagen (Balshy-Bozhe-Moj-Degn)”. Den 28 juli två år senare gifter vi oss på Tilsit-teatern i Sovetsk där teaterns ensemble blev våra bröllopsvittnen. Sedan dess har vi levt ihop. Under de senaste sex åren i den lilla staden Gwardejsk där vi arbetat med olika EU-, teater- och ungdoms-projekt. Det har varit en fantastisk tid där vi delat ansvaret för vår gemensamma ideella kulturförening; Kulturkompaniet Kronor & Nycklar och vårt arbete. 2006, den sjunde juni föddes vår son, Sven-Gregor på BB i Kaliningrad, tre timmar in på det nya dygnet. Vi hade varit och firat svenska nationaldagen på generalkonsulatet i Kaliningrad när vattnet gick. Åh, min älskade, starka kvinna som gett mig och ger mig den största glädjen i livet. Vårt barn, vår familj! Jag anser att det här ärendet måste behandlas så fort som möjligt, utan vidare dröjsmål! Det har redan gått över tiden för det som utlovas på Migrationsverkets hemsida om 3 till 4 veckor för registrering (från 7 april). Den tid ni tar på er för handläggning av ansökan stjäl ni från vår familj. Jag har ingen som helst lust att leva utan dem! Inte barn! Inte hustru! Och ni har ingen rätt att stoppa mig! Därför behandla detta ärende i ilfart!!! Öppet kärleksbrev till en hustru och en son så långt borta. Längtar så gränslöst efter er! Ni är så långt borta och för varje dag som går så kommer ni längre och längre bort. Detta är ett marter utan like, en plåga så stor att ord inte riktigt räcker till. Att vansinne och hat slagit rot inom mig är oförlåtligt likaväl som oundvikligt. I detta man skulle kunna kalla sakens natur ligger det obegripliga; att människor inte kan vara samman som svurit varandra trohet. Visserligen lovade vi inte inför gud trohet och att alltid stå vid varandras sida – men inför de människor som stadfäste vårt äktenskap hörsammade vi uppmaningen att vara varandra trogna, stå varandra bi. Nu kan vi inte det därför att stater, samhällen tvingar oss isär. Det är helt absurt, brottsligt! Och vi kan inget göra för att förhindra det. Vår kärlek är stark nog – vi kommer att övervinna denna tid av ofrivillig separation. Men skadan är ändå skedd. Hur ska vi någonsin kunna lita på ett samhälle som uppför sig så här? Värst av allt; Vi är inte de enda drabbade! Skam över Sverige! Skam över Ryssland (som visserligen kan åberopa förmildrande omständigheter)! Skam över världen! Vad tjänar det till att man och kvinna försöker hålla sams när världen inte tjänar detta syfte. Då återstår väl bara krig. Krig mellan könen, krig mellan nationerna, krig mellan den lille och samhället, krig mellan alla och en var… Nej, låt vår kärlek och vår längtan visa att tålamodet övervinner allt. Och låt oss sen strida tillsammans, över generationerna för att i framtiden bekämpa denna världens dumhet, detta förakt för kärleken och människan! Jag Älskar Er! Hatte Bärtilsson
Vädret veckan ut			Upp>>

Onsdagen den 21 maj 2008

Projekt	Finansiär	Plats		Tid
Arbete på kontoret	Kronor & Nycklar	Halmstad		09.00 – 19.00
Interreg IV A – Konst för en bättre värld
Oj vilken snurr det blev på förmiddagen. Undertecknad var och faxade passkopia för ny inbjudan till Ryssland och var inom Lokala Skatt för att få ett familjepersonbevis. När jag kom hem fanns två meddelanden på telefonsvararen. Gatuteaterchefen ville ha möte i morgon förmiddag. Nu får Undertecknad helt enkelt skärpa sig och ställa upp lite för honom också! Tokalynga har tagit allt för mycket tid på bekostnad av Gatuteaterfestivalen. Det andra telefonsamtalet var från ABF. Nu har de kommit till beslut angående deras planer på ett ungdomsprojekt. Ombudsmannen meddelade att de vill anställa mig som projektledare. Oj, oj, oj… Ja, för Fagerlund! Det är vi gärna med på! Vi bestämde möte till i eftermiddag klockan ett. Eftermiddag: Ja, så är det klart. Kommer precis från mötet på ABF. Det blev konkreta diskussioner om den närmaste framtiden. Det första som gäller är en projektbeskrivning för förprojekteringen av projektet. Så en ansökan till Region Halland så att det finns medel för att resa runt och intressera danska och norska partners. Det hela var bestämt på mindre än en timme. Det här innebär stora saker till hösten och arbete. Inte så dumt – inta alls dumt! Resten av eftermiddagen ägnades åt att hämta mörkläggningtyg till Tokalyngan. 15 meter. Inga större problem. Måste bara göra den här reflektionen; Känner mig allt mer vilsen på Tokalynga. Befinner mig som i ett vakuum där och hittar inte återfyllnadsknappen för nytt syre. Det har kanske med att göra att det inte blir någon fortsättning där… men det kan också ha sin rot i en annan slags kultur som Undertecknad inte riktigt sympatiserar med. Efter helgen finns det inget mer mellan Undertecknad och nämnda kulturinstitution. Då går banorna åt skilda håll! Visst, det blir en fortsättning – Undertecknad har bland annat lovat att hålla webben uppdaterad. Men vid det får det stanna. Inget mer lönearbete där. Det finns inga pengar till det och ingen större lust heller. Mörkläggningstyget levererat! Brevet till Migrationsverket skickat! Hatte Bärtilsson
			Upp>>

Torsdagen den 22 maj 2008

Projekt	Finansiär	Plats		Tid
Arbete på kontoret	Kronor & Nycklar	Halmstad		07.00 – 19.00
Konst för en bättre värld
Tidig morgon på kontoret. Uppdatering av Tokalyngas webbsida – information om programmet för Kvinnofestivalen. Så iväg till Teaterakademin för att hämta verktyg som måste levereras tillbaka. Ett lån för att kunna slå i öljetterna till mörkläggningstyget. Ännu ett vilset besök på Tokalynga. Undertecknad stannade en kvart och förhörde sig om uppgifter inför den stundade festivalen. No koll på det. Undertecknad ställde sig till allmänt förfogande så får de dirigera i morgon när festivalen drar igång. Två timmar bil Tokalynga tur och retur – en kvarts ”arbete”. När Undertecknad kom till firman för att återlämna verktygen mötte en uppjagad sekreterare honom. Vilt pekande på en faktura fick Undertecknad ducka inför en serie kategoriska uttalanden. Problem här – vi kan inte lämna någon kredit… Exakt varför vill inte Undertecknad gå in på. Problemet löste sig under förmiddagen med hjälp av Internetbanker osv. Men… och men igen… Det var hemskt vad denna kvinnliga sekreterare hade gått igång. Kan mycket väl se för min inre syn hur de diskuterat allt högljuddare på firmans kontor och hur ämnet gått varmt på kafferasten… Löjligt! Resten av dagen har ägnats åt den vanliga kontorslunken. Härvidlag inte mycket att orda om. Kvällen gav tid åt en vildvuxen gräsmatta. Hatte Bärtilsson
			Upp>>

Fredagen den 23 maj 2008

Projekt	Finansiär	Plats		Tid
Tokalynga 20 år	Teater Albatross	Gunnarp		16.00 – 20.00
Tokalynga Teaterakademi – Kvinnlig Scenkonst
En fantastisk föreställning och en som gick på stapplande tomgång utan att veta vart den egentligen ville. Så kan man sammanfatta första dagen av festivalen för kvinnlig scenkonst på Tokalynga; Konst För En Bättre Värld. Vi börjar med stapplandet. Det var Teater Albatross egen föreställning ”Mary Kingsley” som betedde sig på sålunda sätt. Föreställningen känns inte klar på många vis. Vart vill man? Vad är huvudsyftet med pjäsen? Det spretar åt en mängd olika håll. Är det en biografi? Är det en kvinnosakspjäs? Handlar det om Afrika? Ingen tycks veta då det drar åt alla dessa håll utan att komma till punkt någonstans. Musiken, som beledsagar föreställningen… känns också konstig, påklistrad, patetisk. Den visar heller inte vägen och ger inte så mycket i samanhanget. Känns lite som om den står för sig själv och hjälper alls inte till att klistra ihop det till en helhet. Alltså, musiken i sig själv är fantastiskt framförd. Mycket säkert, högst professionellt – men hör den hemma i pjäsen? Ja, i allra högsta grad och det är det som gör den patetisk, påtvingad, förutsägbar. Men mest av allt önskar sig Undertecknad att man tar sig en funderare på vad man vill med uppsättningen. Mitt råd är; Kärleken till Afrika. Då slipper man trilla i gropen könsfrågor. Genusfrågorna får då ett automatiskt svar som man som publik själv kan bestämma. Nu blir mycket skrivit på näsan och Undertecknad näsa är ytterst känslig för dylikt bläck. I kärleken till Afrika känner Undertecknad dessutom igen sig i sin egen kärlek till Ryssland. Det rent biografiska… ja, vad säger man om det? Är det viktigt? Nej, tröttsamt. Skit i årtalen – fokusera på en historia som intresserar och håller samman föreställningen! Regi och scenografi? Börjar med det sistnämnda. Utmärkt enkel och avskalad men fullt funktionell. Här känner man en säker hand och en förståelse för vad pjäsen skulle kunna ha varit om den skalats ner, förädlats. Regin känns utan finess, nästan lite för enkel och förutsägbar. Det kan vara en fördel med en ”rak regi”, men här blev den plattrak… och som sagt förutsägbar. Undertecknad roade sig med att i tanken gissa sig till när scenografin skulle utnyttjas på det ena eller andra sättet och det slog väl in nästan varje gång. Ovan på detta har Undertecknad ett förslag på ett bra slut. Mary Kingsley skriver ett brev till den man hon älskar men som lämnat henne. I slutet av brevet, som skådespelerska skriver i luften framför sig signerar hon med sin namnteckning ”Mary Kingsley” Det är ett starkt moment och ett perfekt slut – nu skulle ensemblen driva pjäsen vidare… med något som inte riktigt tillförde den något. Men som sagt; Föreställningen måste repeteras och det ordentligt. Det snubblas på ord, stakas, det finns ingen säkerhet i temposkiftningar och nyanser och det känns allmänt osäkert och onyanserat. Ibland verkade det som om musiker och skådespelare inte riktigt visste var de var eller hade varandra. Så, repetera mera! Sen kommer vi till den föreställning/föredrag som öppnade kvällens program. En mycket framgångsrik och berömd mimare – tillika ungdomsvän – gästade Tokalynga. Hon berättade om sin franske mimlärare och anekdoter från sin studenttid i Frankrike. Detta gjorde hon på ett fantastiskt och intresseväckande sätt som fick alla att leva med i historierna. Här märkte man professionalitet ut i varje muskel, varje ord. Den perfekta tajmingen… till och med andhämtningen verkade driven i perfektionism. Därpå följde två korta mimföreställningar där artisten visade prov på total medvetenhet om hur kroppen kan berätta. Behärskat, utstuderat i minsta detalj. Särskilt den andra av dessa föreställningar grep Undertecknad så att ögonen blev tårfyllda. Fantastiskt när teater får en att tappa andan och känslan av tid och rum! Så skedde där i Gunnarps gamla skolas kvava gymnastiksal. Det var en underbar upplevelse. Det fick mimartisten också reda på med en stor och öm kram. Hur man än resonerar så måste det tilläggas att även denna festival bär hän åt en ny succé och som då kan läggas till Poesifestivalen och den polska teaterhelgen. Så här långt har Tokalyngas Teaterakademi och Teater Albatross lyckats i sina strävanden. Nu går Kvinnofestivalen och work shops vidare helgen ut – sen lägger Undertecknad Albatross på hyllan – icke utan saknad… icke utan lättnad… Hatte Bärtilsson
			Upp>>

Lördagen den 24 maj 2008

Projekt	Finansiär		Plats			Tid
Tokalynga 20 år	Teater Albatross	Gunnarp			10.00 – 20.00
Tokalynga Teaterakademi – Kvinnlig Scenkonst
Sista dagen på jobbet. När bilen vände hemåt igen så var det näst sista gången den for vägen Gunnarp – Ätran - Torup – Halmstad i tur och retur. En sista gång kommer Undertecknad att ta sig denna sträcka, då för att göra upp om framtiden och förhoppningsvis utkvittera sista lönen. Undertecknad såg endast en föreställning idag. Secret Hotels ”Fall Fall She Fell”, en dansföreställning som närmast kan betecknas som en happening. Undertecknad är alls inte främmande för denna typ av scenkonst… tvärt om. Men just i dag i Gunnarps Bygdegård blev det väldigt ansträngande. Det är så kvavt i den där byggnaden och med lågt stående strålkastare som stack i ögonen blev det svårt att hålla sig alert – det drog väldigt mycket i ögonlocken som kändes tunga som pansar. Och det var inte heller särskilt intressant. Väldigt få kan göra den här typen av framträdanden så att det åtminstone blir känslomässigt berörande. Det är oerhört lätt att det blir platt, intetsägande. Det var just fallet denna eftermiddag i Gunnarp. Platt och tomt och tramsigt och utan minsta atmosfär. Ja, ja… det kanske var de pansartunga ögonlocken… men hade de blivit så tunga om det varit intressant. Undertecknad lämnade Bygdegården med en känsla av att ha blivit lurad men samtidigt glad för att ha fått möjligheten att uppleva något dylikt. Det luktade nämligen en aning konst även om det kornet var svagt. Så endast resen hem till Halmstad igen… Nu tycks det som om dessa resor blir kortare och kortare för varje gång de sker. Hatte Bärtilsson
				Upp>>

Söndagen den 25 maj 2008

Projekt	Finansiär	Plats		Tid
Kontoret	Kronor & Nycklar	Halmstad		12.00 – 16.00
Webbuppdateringar – städning av kontorsutrymme
Ah, så skönt. Ledig på sätt och vis… i alla fall från Tokaförpliktelser. Det känns som om livet och yrkesverksamheten nu får en nystart eller omstart. Det känns oerhört befriande. Undertecknad har väldigt svårt för att ställa in sig i ledet och utföra uppgifter för annans räkning. Visserligen skymtar nya uppgifter för Festivalgeneralen framöver men det är lite av annan karaktär. Mer självständigt. Men mest spännande av allt är att det framöver kommer att skrivas minst två – kanske tre – nya projektbeskrivningar helt efter eget huvud. Det är det som Kronor & Nycklar är ämnat för! Just därför en ljusnande horisont, ett friare förhållningssätt till arbete och leverne. Undertecknad kommer med största trolighet även att unna sig några dagars semester. Det är ett nytt ord – semester – som nu förs in i föreningens vokabulära samling. Det ska bli skönt i den solförgyllda försommaren. Dagens övningar sträcker sig inte längre än till diverse uppdateringar. Ett möte med Festivalgeneralen avstyrdes på dennes initiativ och resten av dagen ska ägnas åt grillad måltid till moderns ära – det är ju morsdag idag… Fast Undertecknad mor är värd en morsdag varje dag! Ellykopter… Hatte Bärtilsson
			Upp>>

Detta hände Vecka 21, 2005>>>

Detta hände Vecka 21, 2006>>>

Detta hände Vecka 21, 2007>>>