Schema och logg vecka 39, 2012
Kulturkompaniet Kronor & Nycklar
Tid |
Tid |
|||||||||
07.00 |
|
|
|
|
|
|
|
07.00 |
||
08.00 |
|
|
|
|
|
|
|
08.00 |
||
09.00 |
|
|
|
|
|
|
|
09.00 |
||
10.00 |
10.00: Arbete på kontoret |
10.00: Friskvård Tennis # 71 & 72 |
10.00: Arbete på kontoret |
10.00: Arbete på kontoret |
10.00: Arbete på kontoret |
|
|
10.00 |
||
11.00 |
|
|
11.00 |
|||||||
12.00 |
12.00: Arbete på kontoret |
|
|
12.00 |
||||||
13.00 |
13.30: Teknik Scenografi Wapnö Scenen |
|
13.00: Friskvård
Trädgårdstjänst # 73 |
13.00 |
||||||
14.00 |
14.00/15.00: Samling – Film Radio Halland |
14.00: Wapnö Teknisk genomgång Wapnö scen |
14.00: Mord På Wapnö Repetitioner Wapnö scen |
14.00 |
||||||
15.00 |
15.00 |
|||||||||
16.00 |
16.00: Mord På Wapnö Repetitioner Wapnö scen 19.00:
GENERAL-REPETITION |
16.00 |
||||||||
17.00 |
|
17.00: Mord På Wapnö Repetitioner Wapnö scen |
17.00: Mord På Wapnö Repetitioner Wapnö scen |
17.00: Mord På Wapnö Repetitioner Wapnö scen |
17.00 |
|||||
18.00 |
18.00: Mord På Wapnö – Larsfrid Repetitioner |
|
18.00 |
|||||||
19.00 |
|
|
19.00 |
|||||||
20.00 |
|
|
20.00 |
|||||||
21.00 |
|
|
|
|
21.00 |
|||||
22.00 |
|
|
|
|
|
|
22.00 |
|||
En vecka kvar… och nu flyttar vi
upp till Wapnö efter måndagens sist repetition på
Larsfrid… Full vecka med tuffa repetitioner – episod för episod fram till
första
generalrepetitionen på söndag…
Dessutom sista filmarbetet på måndag. Allt annat skyms av Wapnöspäket…!
Måndagen den 24 september 2012
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
Kontoret |
Kulturkompaniet
Kronor & Nycklar |
Halmstad |
10.00 – 21.30 |
|||||
Kontoret –14.00/15.00:
Filmsession – Radio Halland – Wapnöprojektet – 18.00:
Repetition – ”Det Femte Mordet” – Larsfridssalen – (sista repetitionen
Larsfrid) |
||||||||
Samling
trappan Radio Halland, Lilla Torg. Pågarna var något försenade. Så fort de
kom hastade vi upp till stationens reception för att meddela oss varpå vi med
road min blev visade in av receptionisten. Härligt! Hon förklarade att vi är
ett filmteam från Mord På Wapnö och att vi under en timma kommer att vistas i
lokalerna och utföra vårt filmarbete. Månakreatören
dyker upp och vi testar kameravinklar medan hon klär om till vår välkända
reporter. Sen tuggar vi om presentationsfraserna om och om igen medan
Undertecknad spelar halt reporter i bakgrunden. Kanske någon känner igen
Mario Håkansson… men eftersom detta inleder hela vårt uppspel kan ingen
identifiera honom… i alla fall inte förrän långt senare. Haltande och
förvirrad reporter var förövrigt rolig att gestalta. Vi tar vår timme på oss
och fyra minuter i fyra stod vi åter på trappan och summerade. All anledning
att känna misskund även över detta resultat. Vi förklara oss nöjda! Till
kvällens repetitioner var lejonparten av ensemblen kallad en halv timme före
den egentliga repetitionstiden. Vi har nämligen tenderat att mingla bort just
nämnda tid och därför gav vi oss nu fri mingeltid
att ingen skulle känna skam att vi förslösar dyrbar repetitionstid. När
ensemblen var fulltalig gav vi oss raskt i kast med vår stötesten: Episod
fyra. Och se… efter tragglet i helgen på Wapnö satt den nu utan större
problem. Visst… det fanns detaljer som slipades även denna kväll… men
huvudsakligen gick episoden som på räls. Först en gång med stopp för att
rätta till detaljer… och så rätt igenom från första till sista replik. Text
och rörelsescenario… ja, vad ska Undertecknad skriva… Nu är den där och även
om den kan pösa på lite till så är den rätta dynamiken där och utspel och
detaljer och tajming har satt sig. Roliga repetitioner! Så,
i två lätt svunna timmar, gick vi vidare mede Blind Dejtzarna.
Nu exploderade arbetet. Vissa scener – som av aktörerna rubricerats som
knepiga – fick full fart under vingarna. Blomdoft i Larsfridssalen när all
öppnade sig och gav sig hän. Enastående roligt och begåvat! På alla händer!
Det finns nu scener som rör en ner i benmärgen, får en att rysa och skratta
samtidigt. Och alla gav sig hän! Det – om inget annat – är ju helt enastående,
fantastiskt, underbart – Det kan säkert alla skriva under på… Kärlek och respekt! Sista
repetitionen i Larsfridssalen… Det finns naturligtvis en viss sentimentalitet
i att lämna denna älskade sal. Här har under året ”Spöksonaten” liksom nu
”Mord på Wapnö” vuxit fram. Betydande verk för Undertecknad! Det som
Undertecknad approberat bäst med denna dammiga, kvava sal med sina lågt
hängande lysrörsarmaturer… är att det är en verkstad… liggandes alldeles i
närheten av en stor verkstad där människor arbetar i sitt anletes svett. Att
det är en arbetsplats… eller var då. Arbetsmoralen i de ensembler som arbetat
där har också varit hög… nästan som frammanad av denna frenesi som varit en
trappa ner på verkstadsgolvet. Den råa miljön med järntrappan upp till vår
sal… Att stället är kulturellt maskerat – ingen kan tro att dessa väggar
döljer stora konstnärliga arbeten. Men bäst av allt… att det skrattats så
mycket, att umgänget varit så lätt, att så mycket mänsklig värme utväxlats
där… så mycket kärlek… både oss aktiva emellan men också till det vi hållit
på med! Kanske
är ändå inte sista kapitlet formulerat i denna historia. Undertecknad har
slängt fram en trevare om en fortsättning… Det hela hänger på vad hyran
kommer att hamna på. Men med en moderat sådan… så stannar Undertecknad gärna
kvar där… ty väggar, golv och tak har fått ristningar från den historia vi
präntat in där… och det är värt att skriva ännu ett kapitel i denna sal! Hatte Bärtilsson |
||||||||
|
|
|
|
|||||
Tisdagen den 25 september 2012
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
||||
”Mord På
Wapnö” |
Wapnö |
Halmstad |
10.00 – 18.00 |
||||
Kontorsgöromål – 10.00: Friskvård –
Tennis - Söndrumshallen – 14.00: Teknisk genomgång –
”Mord På Wapnö” – Wapnö scen |
|||||||
Storstryk igen (4 – 10)… Nu
börjar det bli en vana… Tennisvana. Fast en lite tröst i det eländet var att
match nummero två vanns med 3 – 2… fast den trösten
är just liten… På
Wapnö lades fokus denna eftermiddag på att röja och rensa upp i teknikförrådet.
Gamla gruppen – så kändes det i alla fall – hade bara slängt in de tekniska
faciliteterna i en enda fnurra… Alla sladdar fick nystas upp… men vad värre
var… ljusbord och annan styrutrustning fungerade inte. I alla fall fick vi
ingen ordning på den. För att få det behöver vi hjälp… det var lätt
konstaterat. Nåväl… Någon ordning fick vi i alla fall eller om inget annat
har vi börjat streta med frågorna. Och få frågor… Mycket återstår… som inte
är helt okomplicerat… Att vi inte fann lösningen på allt denna eftermiddag,
får skyllas på den grupp vi efterträder.
De tycks oss på pint kiv lämna det tekniska åt sitt öde i fast
förvissning att de inte skulle återkomma till Wapnö Scen. Hatte Bärtilsson |
|||||||
|
|
|
|
|
|||
Onsdagen den 26 september 2012
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
”Mord På
Wapnö” |
Wapnö |
Halmstad |
10.00 – 21.00 |
|||||
Kontorsgöromål – 17.00:
Repetitioner – ”Mord På Wapnö” – Wapnö Scen |
||||||||
Kanske
bättre att börja dagen med en tuff tennisdust… Då har man, trots smärta…
införskaffat sig skön energi för resten av dagen… Utan den tillgången blir
det trögare att få något ur händerna. Allt tröttar och resultaten kommer ur
seg ställtid. Vad då – pill med handrekvisita så som foto, bokomslag och
annat därvid jämförbart. Kvällen
repetition gick också i seghetens tecken. Samling redan klockan fem… men av
tänkt ansats blev det bara några genomsjungningar av avslutningssången…
Visst, vi fick tid att klä om och få ordning på kostymerna… Men det som
egentligen inte behövde ha tagit mer än en kvart fick nu timmar till
förfogande. När alla kopplingar var gjorda till datorer, ljud och
ljus fick vi tillfälle att se det klipp som vi spelade in med Blind Dejtz i
torsdags förra veckan… Här kom kvällens första glädjeämne… och enda stående
ovationen. Vilket härligt, professionellt arbete… där verkligen alla klarade
uppgiften… även Kekke trummis som själv påstår att han inte kan hålla takten…
Trummisen var en av de mest trovärda… men som sagt; Blind Dejtz såg verkligen
ut som Blid Dejtz. En
bra bit efter sju kom repetitionerna igång på riktigt. Det vi samlats för. Episod
ett… Alla duktiga och bra – utom Undertecknad som fortfarande inte kan sin
text… Därigenom blev han stenarna i ån som annars hade ett gott flöde. Det
mesta satt… det visste vi nog redan innan vi började. Episod 1 är den del av
pjäsen vi känner bäst. Ändå var det överraskande hur väl den flöt… även med
de nya komponenterna – det inspelade och tekniken. Ett måste vi dock ändra
på. Vår Kompositör har gjort ett fantastiskt arbete med titellåten ”Boogie i
Bugibba”… Men vi har inget givet ställe där vi kan spela den… Mycket
förargligt! Ett sådant kom Undertecknad på under kvällen (kanske det bästa
med den här sessionen på Wapnö). Låten går på under andra delen av intervjun
med vår Lokale Rikskändis och avslutas strax efter den… varpå Cissis replik; ”
Shit vad bra det låter Bobby. Du låter ju exakt som
för tjugo år sen” kommer. Då får vi ner en ganska trög intervjudel och lotsar
in oss i liveföreställningen på ett behagligt och logiskt sätt. Vid pass nio stod vi i ösregn på verandan, rökte och
höll de sista resonemangen. Stort sett var vi nöjda med kvällen repetition…
Det är gott att kunna konstatera det trots att alla var genomtrötta… (och
genomblöta) och att det kanske inte riktigt gått som tänkt… Hatte Bärtilsson |
||||||||
|
|
|
|
|
||||
Torsdagen den 27 september 2012
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
”Mord På Wapnö” |
Wapnö |
Halmstad |
10.00 – 21.00 |
|||||
Kontorsgöromål – 13.30: Teknik –
Scenografi – Wapnö Scen – 17.00: Repetitioner – ”Mord
På Wapnö” – Wapnö Scen |
||||||||
Specialhjälp
erfordrades för att få ordning på scentekniken. De
fåtal lampor som hänger i taket går inte att reglera… och vi var inte man att
tackla det problemet. Så därför kallade vi på hjälp och hjälpen tog
styrbordet och annat med sig att i lugn och ro i egen verkstad gå igenom
prylarna. Under eftermiddagen kom diagnosen; Alla kanaler fungerar utom den
första – den enda vi testat… Så
en andra genomgång. Nu fick det fart på allvar. 30 minuter… sen var andra episoden
levererad och det med viss bravur. Egentligen inte så mycket att orda om. Vi
har det under kontroll… och i viss mån tror jag de flesta börjar längta efter
publik… ty det är rätt ansträngande det här med evighetsrepetitioner… som
just nu inte ser ut att ta slut… Men andra episoden… behöver vi inte frukta
för. Det finns ingen direkt hotbild… bara textläxan – som ändå sitter rätt
bra! Hatte Bärtilsson |
||||||||
|
|
|
|
|
||||
Fredagen den 28 september 2012
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
”Mord På
Wapnö” |
Wapnö |
Halmstad |
10.00 – 22.00 |
|||||
Kontorsgöromål – 17.00:
Repetitioner – ”Mord På Wapnö” – Wapnö Scen |
||||||||
Tänka
sig ett gäng människor som sätter av en hel fredagskväll för att umgås på ett
gammalt slott… Det är det som är så fantastiskt med teater… den kan samla
utan att någon direkt bryr sig om vilken kväll i veckan det är… Gammal som
ung… Förövrigt sitter vår samling i den båten att det är lite svårt att komma
undan. Kvällen
var hur som helst avsatt för att få bukt med stötestenen i detta uppdrag;
Episod 3. Med tanke på att det sett en aning förfärligt ut de två föregående
repetitionskvällarna… och kanske att det just var fredagskväll hade inte
Undertecknad gjort sig några förhoppningar… med det skulle komma på skam.
Kvällens upplägg precis som de två föregående. Först tröjla sig igenom för
att få bukt med mindre bra scenen, scenskiften och det tekniska. Mycket film
och ljusskiften i denna episod. Värsta stället är runt Kekkes
videosjälvmordsbrev… Agnes tajmar två, tre stopp och därpå följande
tillbakaspolningar… om man kan uttrycka sig så. Där fick vi ta om ex antal
gånger… Dock var det väl förberett… Vår Filmman har förberett detta extremt
nogsamt… mer bara att aktörerna skulle få grepp om det. Viss textläxa sitter
fortfarande lite löst… men scenerna i sig är i de flesta fall fullrepeterade.
Bäst… eller i alla fall de som sitter bäst enligt Undertecknad mening är
scenerna med Agnes och den allra sista. Så till det bästa med kvällen repetitionspass. Den hela
genomgången av Episod 3. Nu lossnade det på allvar. Allt det tekniska satt som
det skulle… ja, till och med bättre än man av ovana kunde förvänta sig (detta
tack vare Kekkekreatören som farit som en skållad
råtta uppför och nerför stegen och rattat som den värste rallyförare på
tangenter och rattar på den apparatur som står till vårt förfogande… allt
detta med en härlig frenesi). Med detta fick aktörerna tydligen en kick för
hela genomgången gick som i ett jehu… Som vanligt klockade vi genomgången…
denna kväll stannande stoppuret på 45 minuter… 8 minuter kortare än vid förra
genomgången av episoden… Fantastiskt! Men bäst av allt var det konstnärliga
genombrottet. På alla händer spelades det ut med skärpa och ackuratess.
Därmed kan vi lägga uttrycket stötesten i malpåsen. Härligt! Efter
i den regniga natten… stod vi länge kvar och spekulerade om framtiden. Film…
ett antal enaktare… En fortsatt angenäm höst och vinter i sällskap med
varandra… I hjärtat börjar nya äventyr gro… nu när vi kan se slutet på detta.
Mitt i sena fredagsnatten kan vi ändå inte skiljas från varandra… Det vilar
härlighet över det…! Hatte Bärtilsson
|
||||||||
|
|
|
|
|
||||
Lördagen den 29 september 2012
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
||||||||
”Mord På
Wapnö” |
Wapnö |
Halmstad |
14.00 – 18.00 |
|
|||||||
Kontorsgöromål – 14.00:
Repetitioner – ”Mord På Wapnö” - Larsfridsalen |
|
||||||||||
Av
bara farten – från gårdagens repetition – for vi igenom Episod 4. Kanske ändå
den enklaste av de fyra episoderna… och kortaste. Avslutningen med
upprinnelsen och erkännandet. Också innehållande det rakaste skådespeleriet.
Bara för aktörerna att kreera sig igenom… men det kräver ändå koncentration
och väl anpassat skådespeleri. Som innan i veckan först igenom i detalj…
sen rakt igenom utan stopp. Episoden ramlades igenom på ny rekordtid. 25
minuter… till och med så bra att Undertecknad fick tårar i ögonen. Slutet rör
verkligen vid en… försvarspläderingen… slutmonologerna och sången… där står
man inte oberörd, utlovas! Veckans kortaste repetition avslutade över
timmen före utsatt tid. Alla på gott humör… ur allas munnar; Nu har vi det
här i våra händer!… Vi kan se fram emot morgondagens första generalrepetition
med tillförsikt! Bäst
denna dag – utan anledning att följa upp med negativa kommentarer;
Mariekreatörens agerande. Mycket vilar på henne. Hon har utvecklat sin roll
och sitt agerande något helt enormt. Andra hänger med… det ser riktigt
trevligt ut. Men bäst av allt är att det fungerar… slutet är nämligen helt
och hållet vårt eget. Vi har byggt det utanför ordinarie manuskriptet och det
fungerar och blir känslomässigt tätt och redigt. Slutsången sätter en fin
punkt för vårt framträdande. Nu
ser vi resultatet av vårt arbete… att det lönas sig att offra tid och energi.
I det här fallet har det lett fram till något vi allt kan vara stolta över…
Ett gemensam jättelyft… Nu är vi framme vid första examensprovet.
Morgondagens generalrep. Hatte Bärtilsson |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
||||||
Söndagen den 30 september 2012
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
”Mord På
Wapnö” |
Wapnö |
Halmstad |
13.00 – 22.30 |
|||||
Kontorsgöromål – 13.00: Friskvård –
Trädgårdstjänst – 16.00: Repetitioner – ”Mord
På Wapnö” – Wapnö – sal – 19.00: GENERALREPETITION |
||||||||
Vid
fem kom Wapnös Chefskock för att gå igenom
procedurerna vid publikinsläpp och servering. Då hade vi virrat runt en timme
för att få ordning på kläder, rekvisita och det tekniska. Nerverna… eller
bättre att skriva; Allvaret hade börjat göra sig påmint. När Chefskocken kom
fick vi anledning att lugna ner oss något, sitta still och lyssna en stund.
En viss fördelning gjordes men Undertecknad fick i uppdrag att göra en
ordentlig organisation vad gällde vem som serverar vid vilket bord och
tillsammans med vem. Så fick vi veta vårens spelschema. Vi börjar redan i
slutet av januari… och så tio föreställningar fram till mars. Det ser lovande
ut. Sen fortsatte sammelsuriumet
tills vi åter samlade oss för att gå igenom slutet med monologerna och
sången. På monologerna provade vi nu med att lägga en musikslinga – vald av
Lagerqvistkreatören – vilken fick önskad effekt… Slutet är nu mycket gripande
och stämningsfullt… utan tvekan! Vi
hade förväntat oss ett tiotal personer som provpublik… men endast fyra dök
upp. Men det räckte för att få oss ordentligt nervösa. De två första
episoderna krampade vi oss igenom… med mängder av misstag. Grövsta stod
Undertecknad för… som glömde dra upp ljuset i början av den andra delen…
Först när Görankreatören stack in huvudet bak scen och väste – ”Kan man få
lite ljus på scen…?” förstod Undertecknad hur det var ställt. Men det var
inte det enda som gick på tvären. I stort sett alla fallerade på ett eller
flera ställen… och bak scen var det minst sagt förvirrat. Plötsligt upptäckte
vi saker vi alls icke var beredda på… Och inte bara det. Någon satte på sig
sin scenkostym bak fram… och i sista stund plockades glas och champagneflaska
fram… och annat i samma stil… Nerverna spelade oss alla spratt… Men när vi
gled in i tredje episoden kom lugnet tillbaka… och det kändes som om alla
utväxlade den energi vi vant sig vid under repetitionerna och att vi fann ett
lugn att luta oss mot… Undertecknad satt i salongen och såg hela fjärde
delen… och den var riktigt bra! Den lilla publik vi lyckats att fånga var
också övervägande positiv i sitt omdöme. Ett som det klagades på var att vi
viskade och väsnades bak scen. Rummet där bl.a. Undertecknad byter om och
uppehåller sig i ligger kloss på scen… så det är inte så konstigt att allt
hörs därifrån. Skönt,
hur som helst… vi är framme nu. Bra ändå att det inte gick som på räls… Ett
varnade finger… ett finger som säger att det krävs en ordentlig laddning för
att hitta rätt direkt från start. På tisdag får vi första ordentliga träffen
med publik. Då är Undertecknad helt säker på att ljuset kommer att gå upp som
det ska och att nerverna är bättre under kontroll… för trots att det knackade
så ordentligt i första och andra episoden… så känns det hela rätt säker ändå.
De tabbar, vi själva grämde oss över, märkte inte den lilla skara som var
församlad på publikplats denna kväll. Jo, så är det naturligtvis… det är ju
bara vi som vet hur det ska vara. Det hindrar dock inte att vi måste gå på
det som vi kommit överens om… för vår egen höga äras skull, om inget annat. Sent
lämnade vi slottet denna kväll… i regn som vanligt. Vi kommer inte att vara
klara förrän en bit över elva… Därför fördes det redan nu resonemang om att
förlägga premiärfesten till dagen efter… för att över huvud taget orka med
den. Det är en stor ansträngning och anspänning att genomföra dessa två
timmar och 15 minuters teaterstycke. Vi ska dessutom flyga ut och in med
tallrikar också… servera och vara trevliga… Ett tungt lass att lotsa i hamn!
Det gör vi säkert men det kommer att kosta på. Troligen blir det mest strängt
vid de första föreställningarna… det kommer att kännas lättare och lättare ju
längre in i spelperioden vi kommer… men det kommer att kräva sin ensemble! Gott
– vi är där nu då vi kan släppa in åskådarna… Dessutom är fyra föreställningar
redan utsålda. Hatte Bärtilsson |
||||||||
|
|
|
|
|
||||
W e b b l o g g s h i s t o r i k * |
|
Detta hände Vecka 39, 2005 >>> |
|
|
|
Detta hände Vecka 39, 2006 >>> |
|
|
|
Detta hände Vecka 39, 2007 >>> |
|
|
|
Flitigt arbete med Interreg (Gatuteaterfestivalen) och ”Levande Minnen” |
|
|
|
Allt, ALLT fokus på ”Sommarkvällar”. Till helgen hann vi med att köra
igenom första akten. Den knackade betänkligt… |
|
|
|
4 x Laholm. Arbetet med funktionshindrade startade och
tre möten runt en svällande Interregbudget.
Retorikkursen på tvären med två lektioner och ett Projekt Respekt! som fått
en lugnare framtoning. Allt övrigt som vanligt.
Hallarna, Teater Husknuten
och friskvårdsprogrammet |
|
|
|
Kollationering och första repetitionerna med ”Utdömd
Egendom”. Första sittningen med INTERREG-budgeten.
”I Dödens Väntrum” (Teater Husknuten) och bra lektion med Teaterkursen. |
|