Schema
och logg vecka 12, 2009
Kulturkompaniet
Kronor & Nycklar
Tid |
Tid |
|||||||
08.00 |
|
|
|
07.00: Arbete på kontoret Fokus: Budget – och ansöknings-beredning |
|
|
|
08.00 |
09.00 |
09.00: Arbete på kontoret Fokus: Budget –och ansöknings-beredning |
09.00: Arbete på kontoret |
|
|
|
|
09.00 |
|
10.00 |
10.30: Laholm Film Abelinska kullen |
|
10.00: Arbete på kontoret |
|
10.00 |
|||
11.00 |
|
|
11.00 |
|||||
12.00 |
|
12.00: Arbete på kontoret |
12.00 |
|||||
13.00 |
13.00: Arbete på kontoret |
13.00: Arbete på kontoret |
13.00: Manus-grupp Teater Husknuten |
13.00 |
||||
14.00 |
14.00 |
|||||||
15.00 |
15.00 |
|||||||
16.00 |
|
16.00 |
||||||
17.00 |
17.00: Teater Husknuten |
|
17.00: Samling Sporthallen |
17.00 |
||||
18.00 |
18.00: Teater med Hallarnas skå. |
|
18.00 |
|||||
19.00 |
|
|
|
|
19.00 |
|||
20.00 |
|
|
20.00: Friskvård Tennis |
|
|
|
20.00 |
|
21.00 |
|
|
|
|
|
|
21.00 |
|
22.00 |
|
|
|
|
|
|
|
22.00 |
Det blev alltså ingen Interreg-ansökan denna
gång heller… Nu glider de närmaste dagarna in i ett lugnare tempo och vi kan
koncentrera oss på teaterövningarna tisdag och torsdag. Dock ska
Interreg-ansökan göras klar med budget och allt. Och helst ska det arbetet stå
klart denna vecka. Med allra största säkerhet kommer kontakt att tas med Laholm
för att så smått påbörja den Interreg-ansökan som föreningen är involverad
tillsammans med dem. Men tempot sjunker och det är nog så att det är en
nödvändighet efter veckor med enormt engagemang.
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
Kontorsgöromål |
Kronor
& Nycklar |
Halmstad |
09.00 – 19.00 |
|||||
Arbete på
Kontoret – Förberedelser – Uppdateringar – Planering |
||||||||
Ja, så kliver vi ner flera pinnhål på engagemangsstegen.
Vi misslyckades igen med att få in Interreg-ansökan för
Gatuteaterprojektet. Eller vi misslyckades… inte… utan snarare; Vi lyckades
inte och det fanns det många anledningar till. Främst var det den dåliga
beredskapen från Lead Partner, Halmstad kommun, som ledde fram till att vi
beslutade oss för att skjuta upp det hela till hösten och nästa
ansökningsomgång i september. Nu lämnar vi den stress vi befunnit oss under
de senaste veckorna och blickar framåt mot nya insatser och ett nytt
engagemang. Undertecknad kommer dock att fortsätta att arbeta fram den
ansökan som egentligen skulle lämnas in i morgon, tisdag. Ett av målen med
denna ansökningsberedning är att få iväg den inom de närmaste veckorna till
alla våra partners. Från detta tar vi ansats mot en mikroansökan som skulle
kunna finansiera det fortsättningen. Så utan arbete står vi inte.
Naturligtvis. Sen gäller det också att få ekonomi på den fortsatta
verksamheten. Den sista månaden, en och halva har allt arbete genomförts helt
utan ersättning. Det måste det bli ett slut på!… lika naturligtvis det! Hatte Bärtilsson |
||||||||
|
|
|
|
|
||||
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
||||
Arbete
på kontoret |
Kronor
& Nycklar |
Halmstad |
09.00 – 20.00 |
||||
Kontorsgöromål
– 18.00: Teater Hallarnas Skådespelarlag |
|||||||
Tid för kontemplation… Misslyckandet tär hur man
än vrider och vänder på det. Det myckna arbetet, de stora bekymren, stressen,
pressen av att ett misslyckande skulle ses – om inget annat så i egna ögon –
som en diffus, dimmig, illa definierad skam – säkert i andras ögon också. Och
så tankarna att man inte har den rätta kunskapen eller erfarenheten eller
kompetensen som sådana här arbeten frågar efter. Det är mycket som trycker
ner en så här dagen då Interreg-ansökan skulle lämnas in… Men någon ansökan
kommer inte att lämnas in… Som resultat av detta har nästan allt avstannat de
sista dagarna. Den stora tröttheten har drabbat Undertecknad och allt som
återstår just nu är bara en enorm lust att sova. Sova under täcket, begravd i
kudden, begravd i sängen. Dagsljuset gör ont, vinden är en plåga, all
kommunikation stör till vrede, kontakter med omvärlden får en att tänka kvarnsten-och-rep-tankar… Allt skaver och gör ont…
värkligheten rispar och plågar. Den som vetat om våra förehavanden och frågar
hur det gick vill man helst slå in tänderna på så att samtalet tar en annan
vändning. Det är hemskt det här! Och så vet man att belackarna har fått
vatten på kvarnen – vind i seglen… en vind som framöver kommer att vändas
till motvind för oss som varit involverade, engagerade. Det plågar så att det
gör fysiskt ont och samtidigt är man helt borta, fångad i egna tankar.
Projektidéerna hänger sig fortfarande kvar, rör sig där i hjärnan, vispar
runt i medvetandet som om man fortfarande var involverad och färgad av
ansträngningen… Lättast är det att tala i telefon – där tvingas man att
lyssna… Interreg är inte bra för någon, allra minst för
det civila samhället, de fria krafterna, konsten. Frågan, som ständigt dyker
upp, är om det är rätt att lockas till den här typen av komplicerade
ansträngningar. Gynnar dessa besvärligheter kulturen? Svetsar detta verkligen
samman de skandinaviska folken? Får dem att känna gemenskap, samhörighet för
att lösa gemensamma spörsmål? Dessutom när man ser problemen med att ta fram
en enda ”simpel” ansökan… vad är det då som inte säger att själva projektet
blir minst lika komplicerat… på gränsen till ogenomförbart? Vem tjänar på
det? Kanske skulle beslutsfattare tänka något i dessa baner. Dock, hela den
här problematiken kommer i en bättre dager om ett par veckor. Nu är man helt
enkelt för negativ, destruktiv. Att Undertecknad är trött märktes också på
kvällens övningar med Hallarnas Skådespelarlag. Ut ur den kupa som omgärdar Undertecknad
kom han aldrig. Han ansträngde sig nog… men… Hur som haver var det god energi
från deltagarna med flera ordentligt genomförda övningar… men Undertecknad
stod bara där i sitt hörn och låtsades engagemang. Sådant är inte tillåtet… I
bästa fall kan man låtsas så väl att låtsasengagemanget inte syns… Men låtsas
så väl att man kan hålla dåligt samvetet stången går ej. Det blev därefter. Undertecknad
kan bara hoppas att deltagarna, elva till antalet denna kväll, kan se mellan
fingrarna och låta den förvirrade ledaren komma igen till nästa veckas
övningar. Själva var de många som gick in och kom ut på rätt sida. Det blev
ett par mycket roliga och bra improvisationer. Men… Fy skäms! Hatte Bärtilsson |
|||||||
|
|
|
|
||||
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
Arbete
på kontoret |
Kronor
& Nycklar |
Halmstad |
09.00 – 19.00 |
|||||
Kontoret –
10.30: Mot Laholm och Abelinska kullen – Filmarbete
– 20.00: Friskvård Tennis |
||||||||
Halv elva kom de och hämtade Undertecknad i det
klara, något frostiga men soliga vårljuset. Bil ner till Laholm ivrigt
diskuterande allt mellan jord och den kristalliskt blå. Det här är människor
som Undertecknad respekterar för allt de står för och deras långvariga idoghet.
Rättskaffens själar! Journalister med exempellös erfarenhet. De har nu tagit
på sig uppdraget att göra en postum filmdokumentär om gamle borgmästaren i
Laholm. I sanning ett gott initiativ! Undertecknad vill de engagera apropå
det borgmästaren en gång i tiden initierade, nämligen Lagaholmsspelen. Det
var Undertecknads stora bedrift en gång i ungdomen. Sent lidet sjutiotal väckta
han denna tradition till liv igen. Med blandad framgång. Undertecknad vill
nog minnas att spelen höll på att ruinera honom. Så nu var det dags att minna
sig tillbaka och berätta inför rullande kamera. Och minnen från denna tid
finns det hur mycket som helst av. Bland annat ett besök hos den högdragne
borgmästare själv. Till honom vände vi oss för att meddela vårt tilltag, få
en pratstund samt lyssna till förmaningar. Och det gick inte att entra
borgmästarens bostad hur som helst. På väg in till biblioteket, där han tog
emot, fick vi förmaningar hur man borde bete och förhålla sig av hans
hushållerska. Fantastiskt! En svunnen tid som aldrig kommer åter. Att Undertecknad
kommer ihåg denna händelse beror säkert på att den var exceptionell på många
sätt. Vi var sannerligen inte vana vid denna vördnad inför person. Dessutom
var det en mycket gammal man vi besökte, till åren 83 kommen. I förbifarten
bjöd vi in honom till premiären och mycket riktigt kom han och inspekterade.
Han satt på främsta rad med en filt över benen utan att kommentera det han
sett. Inte med ett ord hörde vi av honom efteråt. Men för oss som jobbade med
föreställningen var det en stor heder att få ha haft författaren och
initiativtagaren till spelen vid vår premiär. Undertecknad själv var vid den
tiden blott 23 år gammal… och trodde sig kunna mäta sig med vem och vad som
helst. Det andra året regnade spelen bort – ja, det till och med haglade på
premiären i juli månad med ekonomisk ruin som följd. Ja, ja… så kan det gå. Fantastiskt roligt att få ha bidragit till detta
dokument som säkerställer ett säreget skeende i Laholms historia! På vägen hem talade vi ivrigt om det Sverige som
håller på att falla sönder. Hur oengagerade unga människor är, hur få
människor som engagerar sig överhuvudtaget. Hur det gamla samhället med
folkhemsidealen håller på att fullständigt krackelera. Hur allt ansvar lagts
över på myndigheter som servar oss och därigenom förlamar oss i alla ändar. Ett
fenomen Undertecknad med förkärlek kallar Förvaltningsdiktatur. Hur har det
inte kämpats för demokratiska ideal i vårt land en gång – när den nu är
erövrad struntar folk i den och lämpar över ansvaret på samhället. Främst för
att ingen orkar bry sig – av lättja och tidsbrist och ovilja och okunskap –
men också för att det inte längre tycks finnas något alternativ – ett sorts
osynligt tvång. Se där diagnosen och
prognosen kan bara bli en; Att Sverige stannar i utveckling och tillväxt, falla
sönder under medborgarrörelsen ”Passivitet” och begår lustmord på sig själv inifrån…
men… för all del; Det kommer att dröja ett tag till innan sönderfallet kommer
att bli prekärt märkbart för gemene man. Det är nämligen inte något som någon
vill kännas vid… Fantastisk dag i Laholm! Så, nu har Undertecknad vaknat från Interreg-dvalan efter misslyckandet förra veckan med att
få in ansökan för Gatuteaterprojektet. Det blev en riktig urladdning i Söndrumshallan under friskvårdsprogrammet med tennis
denna kväll. Tillsammans med mycket pigg partner krossades motståndet. 13 – 4
– mördartennis – talar sitt tydliga språk och nu är allt på rätt köl igen.
Pråmen är redo att tuffa vidare utan barlaster som utarbetad, trött,
oinspirerad, körd i botten… Uppdaterad paroll; Full fräs framåt! Hatte Bärtilsson
|
||||||||
|
|
|
|
|
||||
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
Arbete
på kontoret |
Kronor
& Nycklar |
Halmstad |
09.00 –
19.00 |
|||||
Kontorsgöromål
– 17.00: Teater Husknuten |
||||||||
Det är fortfarande så att Undertecknad befinner
sig i kölvattnet av sig själv. Svårt att få kontakt med verkligheten, svårt
till engagemang. Dessutom försov (!?) han sig till samlingen med Teater Husknuten.
När sömnbristen är så stor, efter Interreg-ansträngningarna
att till och med en vecka efter avslutat arbete eftermiddagsluren
måste till för att hålla huvudet över ytan… Ja, då är det inte så konstigt
kanske att utmattningssyndromet fortfarande tär och det känns hopplöst att
hitta ut till ny energi. Hur som helst kom arbetet reellt igång efter den
kvart som förseningen bestod av. Denna älskade teatergrupp har vad som krävs
för att göra varje möte meningsfullt. I kväll vaskade vi fram flera
grundprinciper för vårt manusbygge. Vilka låtar av den kände rocktrubaduren
ska vi använda oss av? Hur ska de sättas samman? Huvudkaraktärer? Vi behöver
nog två som vi kan följa från början till slut. Hur komponerar vi – i vad ska
spänningsmomentet bestå? Frågor som gruppvis penetrerades. Och vid den
evaluerande eftersittningen (där togs den förlorade tiden tillbaks med råge)
kom många intressanta och roliga idéer fram. Nu bestämde vi oss för att köra
ett extravarv till helgen. Lördag klockan ett med utsedd manusgrupp men öppet
för alla som ändå vill komma. Det skulle inte förvåna Undertecknad om alla
dyker… den energin dirigerar nämligen gruppen. OK… Undertecknad var ändå
någorlunda nöjd med sig själv efter avslutade övningar… men det är också
tusan så irriterande att han inte får ut all energi som han kräver av sig
själv… Men det kommer väl… det där spontana uttrycket, inlevelsen, den 100% koncentrationen, närvaron, glädjen… Allt det där
kommer väl tillbaka!? Hatte Bärtilsson
|
||||||||
|
|
|
|
|
||||
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
Arbete
på kontoret |
Kronor
& Nycklar |
Halmstad |
09.00 –
18.00 |
|||||
Kontorsgöromål
- INTERREG |
||||||||
Sakta men säkert har arbetet med att färdigställa
Interreg-ansökan rullat igång igen. Som resultat för det bidrag vi fick före
jul utlovades en färdig ansökan. Att den inte kom in i rättan tid är nu
betydelselöst. Nu gäller det att presentera en färdig om än ogiltig ansökan
för bidragsgivaren så att vi inte missar det utlovade målet. Att vi inte fick
in den i tid kan vi som arbetet med den inte rå för. För oss var
utanförliggande slarv och oförmåga orsaken till misslyckandet – det är nog
alla överens om. Nu gäller det att uppnå det som utlovades i ansökan och
beviljningsbrevet. En färdig ansökan på Interreg-blanketter.
Det är det arbetet som med viss framgång rullat igång under dagen. Hatte Bärtilsson |
||||||||
|
|
|
|
|
||||
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
||||||||
Arbete
på kontoret |
Kronor
& Nycklar |
Halmstad |
10.00 –
14.00 |
|
|||||||
Kontorsgöromål
- INTERREG |
|
||||||||||
Japp, vi pangade in vårt
första synopsis under eftermiddagens övningar. Nu har vi något att gå efter
och det känns mycket bra. Arbetet gick smidigt och efter den två timmar långa
sittningen var alla överens om att detta är det vi nu ska forma till ett
reellt stycke musikteater. Synopsis: Sammanställning av synopsis inför arbetet med musikalen runt Rocktrubadurens musik 1. Anders och Britta går tillsammans till det kafé där
man stämt träff med gamla vänner från ungdomsåren. Man har skrivit en
inbjudan som man har postat till alla de minns och hoppas nu att så många som
möjligt ska komma. De minns själva sin ungdom och tiden när de var
nyförälskade. På inbjudan till festen står det: Klädsel 50-tal Sång: Anders & Britta 2. På kaféet samlas nu den ene efter den andre med sina
inbjudningar i handen. De hälsas välkomna av Anders och Britta. De slår sig
ner vid bordet där det vankas en kopp kaffe och nygräddade vofflor. Allt
efter som folk anländer kommenterar man dem med sång. Sång:
Å titta, titta där… 3. Så minns man tillbaka till sitt 50-tal och pjäsen
glider in i just det årtiondet. Man minns sin ungdoms festplats dit all en
gång i tiden mangrant gick. Scen med pilkastning, läskedrycksservering och slagsmål Sång: Festplatsen 4. Samlade runt bordet minns man gamla tider och folk man
känt och som av olika anledningar inte kunna komma till denna samling Sång: Ett knippe av sånger som
handlar om olika personer. 5. Tillbaka i 50-talet blir alla sugna på en varmkorv som
de köper av mannen med lådan på magen Sång: Varmkorvboogie 6. Så minns man sin barndoms godis. Toy,
Emser, Mjölkchoklad – personerna runt bordet gör
”reklamfilmer” för varandra och minns. Man minns också hur populärt det var
att resa till fjärran land. Men man minns också de problem som uppkom av
detta. Sång: Vart tog den stygga lilla
loppan vägen? 7. En dansscen där alla tar del i dansandet. Sång: Rumba i Engelska parken 8. När nu kaffekopparna börjar bli tomma kommer man att
tänka på Dagny som en gång i tiden jobbade på deras favoritkafé. Var har hon
tagit vägen. Man minns att hon blev tillsammans med en kille som just köpt en
motorcykel. In kommer Dagny klädd som motorcykelbrud i läder med tidstypisk
hjälm. Alla killarna radar upp sig för att hälsa henne välkommen. Dagny
serverar påtåren. Sång Dagny 9. Så blir Anders så romantisk att han beslutar sig för
att fria ännu en gång till Britta. Han böjer knä och överräcker ett rött
litet paket till henne. Alla blir romantiska och i minnet återkallar de sin
ungdoms kärleksöden. Sång: Ett rött litet paket 10. Så återkommer de till nutiden och sjunger en sång om
hur livet blivit. Vad de drömde om som unga och vad de nu kan blicka tillbaka
på efter ett långt aktivt liv… Sång: Å, titta, titta där… (på egen
text) Så formulerar sig det hela, alltså! Hatte Bärtilsson |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
||||||
Projekt |
Finansiär |
Plats |
Tid |
|||||
Arbete
på kontoret |
Kronor
& Nycklar |
Halmstad |
10.00 –
14.00 |
|||||
Kontorsgöromål
- INTERREG |
||||||||
Politikerna i vår lilla stad har beslutet sig för att
riva den gamla sporthallen, centralt beläget i vår stad. Detta har fått många
människor att reagera och i eftermiddags samlades de i parken framför nämnda
byggnad. En byggnad som inte bara markerar ett byggnadsminnesmärke av rang –
kanske stadens mest förnämsta – i alla fall vad det gäller 50-tals arkitektur
och funktionalism, utan också ett hus i medborgarnas hjärtan. Sen rivningsplanerna
blev kända har många reagerat vilka nu kom samman för att på något vis
reagera mot planerna. Runt 300 människor tog del av tal – bl.a.
Festivalgeneralens – och uppmaningar att skriva på protestlistor. Undertecknad har kanske inte de
djupaste hjärterötterna i gamla sporthallen men reagerar själv mot på det
sätt kommunen styrs. Här har man byggt en gigantisk arenahall för 360
miljoner kronor och som förefaller alltför pompös för en stad av Halmstads
storlek. Samtidigt stänger man Kulturhuset, vill riva gamla sporthallen och
bär sig åt i frågan om vart Medeltidsbyn ska ta
vägen. Här har man lovat en ideell förening att driva byn vidare samtidigt
som man sålt den till andra intressenter i norra Halland. Allt verkar gå på på förvaltningsnivå i en verklighet som ligger långt från
medborgarnas. Som om politiker och tjänstemän lever ett autonomt liv långt
ovanför de som de är satta att tjäna… Den apati som Undertecknad tycker sig ha sett i
det svenska samhället beror mycket på detta. Allt sker över folkets huvuden,
därför bryr sig ingen om att reagera eller göra något. Snöd vinning,
besparingar och ett förtryck mot det civila samhället tycks vara honnörsord
för de styrande. Härvidlag ser man inga rörelser bland medborgarna, inga egna
initiativ, ingen aktivitet alls – främst bland stadens unga. Symtomatiskt var
de som samlats utanför sporthallen denna eftermiddag i Undertecknad egen ålder. Få om ingen
ung människa syntes till. Varför kan man undra? Ett av svaren är denna
Förvaltningsdiktatur som vi lever under. Ingen ser någon mening i att
engagera sig. Just därför var det så skönt att se samlingen utanför gamla
sporthallen. Det ger ett visst hopp… även om Undertecknad nog måste tillstå att aktivitetsgruppen som bildats för
ändamålet ”Bevara Gamla Sporthallen” tycks var en alltför splittrad grupp
utan egentligt styre. De är bara att hoppas att de kan ro ilande detta
engagemang de tänt hos folk och komma fram till ett tillfredställande
resultat! I övrigt har dagen gått åt till att införskaffa ett
delvis nytt möblemang till kontoret. Mycket kånkande med tunga ting som nu
pryder sin plats i en allt mer komplett och funktionell arbetsplats. Hatte Bärtilsson |
||||||||
|
|
|
|
|
||||